Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nya uppslag i egnahemsfrågan.
II.
När man går att praktiskt lösa en stor social Iråga visar det sig
ofta att det är svårt att strängt fasthålla vid principer som från en
teoretisk ståndpunkt förefalla riktiga. Så är åtminstone i ett afseende
fallet med egnahemsfrågan. Det kan tyckas som om denna fråga
måste innebära, att innehafvarne af de “egna hemmen“ skulle äga
jorden eller tomten hvarpå hemmet grundats. Att detta är den
allmänna uppfattningen är otvifvelaktigt och den har också funnit uttryck
såväl i Egnahemskommitténs betänkande som i den k. propositionen
om egnahemslån vid denna riksdag; och statslånen få som bekant
endast utgå, då “låntagaren äger såväl jordområdet som derå
uppförda byggnaderu.1
Emellertid framhölls redan då denna fråga om egnahemslån
behandlades i riksdagen, att det alls icke är nödvändigt att
egnahems-innehafvaren äger jordområdet, ja, att det skulle vara långt
fördelaktigare för honom själf och hans efterkommande att jorden kunde
upplåtas under tryggad besittningsrätt. Det var en af riksdagens få
arbetarrepresentanter, hr Nils Persson från Malmö, som framförde denna
synpunkt, och hans ord vunno otvifvelaktigt stort gehör inom Andra
kammaren. Hr P. är emellertid ingen ropandes röst i öknen. Hans
åskådning delas af många socialpolitiskt intresserade personer i vårt
land. Professor G. Steffen har på tal om kronans domäner uttalat, att
om dessa upplåtas till egna hem och småjordbruk, “bör staten icke
sälja jorden utan upplåta nyttjanderätten till desamma på sådana villkor,
att såväl jordbrukarens kraf på tryggad besittnings-, afyttrings- och
för-värfsrätt som samhällets (statens) kraf på att erhålla en väsentlig del
af jordräntan tillgodoses". Denna uppfattning gör sig gällande i öfverste
Claes Bratts broschyr “Egna hem på statens mark“ samt i
tidningsartiklar af samma förf. Slutligen har en ung skånsk husmansson vid
namn Johan Hansson, som i Danmark och Tyskland studerat “Henry
George-rörelsen“, med ungdomlig entusiasm i tal och skrift sökt intressera
allmänheten för egnahemsfrågans lösning genom jordreformer.
Det är ej meningen att här söka utreda i hvad mån de stora
jordreformerna, ehvad de bära Henry Georges, Lorias, Damaschkes eller
andra namn, kunna vara berättigade eller ej. Om dessa reformer
tvistas inom vetenskapliga kretsar, och i alla händelser ligger deras
fullständiga genomförande utanför den aktuella socialpolitikens räckvidd
i vårt land. Däremot är det två “jordfrågor“ som f. n. äro i hög
grad aktuella och som här skola beröras. Den ena gäller frågan om
1 Undantag förekommer dock beträffande fiskeribostäder å den s. k. Hvitfeldtska
stipendieinrättningens mark i Bohuslän, hvilka få belänas ‘utån hinder däraf att
låntagaren icke har äganderätt till lågenhetens tomtområde*.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
