Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur detta arbete för och bland Uppsala arbetare, hvartill han, trots
energiska egna studier och en synnerligen omfattande
lektionsverksam-het, alltid fick tid, framgick, sedan en del unga, entusiastiska studenter
fått öga på mannen och slutit sig till honom, på nyåret 1886 i
Uppsala “föreningen mellan studenter och arbetare-. Samfundet blef ganska
brokigt sammansatt. Mer eller mindre ortodoxt doktrinära liberaler
sammanträffade här med likaledes mer eller mindre ortodoxa socialister, och
inom studentelementet bröto sig mången gång meningsskiftningarna
mellan medicinskt-naturvetenskapliga åskådningssätt å ena sidan,
religiöst-filosofiska å den andra. Den enande själen i det hela var O. E.
Lindberg, som alltid, när stridens vågor stundom gingo höga, manade till
fördragsamhet och påvisade samhörigheten mellan till synes olikartade
mänskliga sträfvanden samt genom sin personlighet skapade en verkligt
kamratlig anda inom sällskapet. Stor var därför förlusten för
Uppsala-föreningen, när han på hösten 1891 kallades till lärare vid Göteborgs
högskola och sålunda måste lämna sin gamla verksamhetskrets.
I den nya fann han emellertid — vid sidan af ansträngande
vetenskapliga värf — snart tillfälle till arbete i samma anda som under
Uppsalatiden. Såsom föreläsare vid Göteborgs arbetareinstitut och medlem
af dess styrelse har han nu redan i många år kunnat fullfölja sin
folk-upplysande kallelse, och genom hans initiativ bildades också i Göteborg
en kretsafdelning af föreningen Studenter och Arbetare, hvilken tidvis
fört en ganska liflig tillvaro, om än affärs- och storstadens oro och
mångfald af skiftande dagsintressen försvåra sammanhållningen och lägga
hinder i vägen för det intimare, personligare föreningslif, som den mindre
staden kan uppamma.
På flera ställen i vårt land utom Uppsala och Göteborg har af
“Studenter och Arbetare" bildats kretsföreningar. Så i Stockholm, Lund
och Helsingborg.
Den förstnämnda, som på hösten 1891 bildades af
Uppsalaföre-ningens f. d. ordförande, d:r Edv. Laurent, har isynnerhet på ett
förträffligt sätt lyckats framföra föreningsidén och kan därför ställas som
mönster för hela rörelsen. Då den — i motsats till Uppsalakretsen —
nästan uteslutande utgjorts af män redan ute i själfständig
lifsverksam-het, har den ej nöjt sig blott med teoretiska diskussioner, utan allt mer
intresserat sig för lösningen af aktuellt föreliggande frågor. Det har
därvid lyckats att inom föreningstankens ram och i dess anda
sammanföra och organisera de mest olikartade personer och uppslag, som kunnat
befrämja det sociala samförståndet. Bland dylika åtgärder må nämnas
praktiska kurser af olika slag, anordnande af litteratur-, musik-, lek- och
folkdansaftnar, föreningens sommarhem och sommarfäster samt dess
offentliga diskussioner i frågor på dagordningen, vanligen inledda af
speciellt sakkunnige inom eller utom föreningen och ofta resulterande i
tillsättande af kommittéer för deras allsidiga utredning och bringande
inför vederbörande myndigheter och korporationer.
Ett stort steg till den sociala fredsidéns utbredning i vidare kret-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
