Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vaka skyddsbestämmelsernas
samvetsgranna genomförande och samla
uppgifter öfver löne- och
arbetskonjunk-turer, lifsmedelspriser och
bostadsförhållanden. Slutligen äfven ombesörja
arbetsförmedling och utbetala
reseun-derstöd. Detta program visade sig
likväl snart i praktiken outförbart, och
verksamheten kom att koncentrera sig
kring den första punkten: juridisk
upplysning och rättshjälp; men i stället
har denna utsträckts till alla områden
af offentlig och borgerlig rätt. Af
Frank-furtersekretariatets årsberättelse för 1903
framgår sålunda att af antalet ingångna
förfrågningar 1,721 rörde hyrestvister,
889 äktenskapslagame, 538
förmyndarskap, 754 arfssaker o. s. v. Jämför
man vidare antalet meddelade
upplysningar på de fyra gebiten,
arbetarförsäkring, arbetsaftal, civilrätt och
straffrätt ställer sig förhållandet vid t. ex.
sekretariatet i Niirnberg för 1903 som
följer. Samtliga upplysningar voro 16,947,
däraf rörde 4,562 arbetarförsäkring, 1,539
arbetsaftal, 5,674 civillagen och 877
strafflagen. Ofvanstående, som är
typiskt för flertalet tyska sekretariat,
visar, att upplysning i frågor rörande
civil- och strafflagen, som
ursprungligen betraktades som något
underord-dadt, i praktiken vuxit ut till en af
ar-betarsekretariatets viktigaste uppgifter.
Författaren framställer slutligen frågan
huru arbetarsekreteraren bäst bör
utbilda sig till sitt mångomfattande och
kräfvande värf. Bland nu tjänstgörande
arbetarsekreterare finnes blott en enda
akademiker, de öfriga ha alla utgått ur
arbetarklassen, önskemålet att få
sek-reterarbefattningarne beklädda med
jurister måste alltså för den närmaste
framtiden lämnas ur räkningen. — Den
praktiska utbildningen erhålles lätt
genom en tids biträde vid ett eller par
redan igång varande sekretariat. Det
ej mindre viktiga förvärfvandet af
teoretiska insikter erbjuder större
svårigheter, ty därtill fordras själfstudier, hälst
under en jurists ledning, och då
kandidaten i allmänhet är obemedlad,
uppstår frågan hvem som skall bestrida
kostnaderna. Närmast härtill är
otvif-velaktigt de organisationer, i hvars
tjänst han skall träda, önskligt vore
att fackföreningame mera allmänt
in-såge, hur klokt använd en sådan utgift
skulle vara. Det nu öfliga bruket att
skicka den nye sekreteraren till
närliggande sekretariat för att förskaffa sig
på sin höjd några veckors “inblick”,
måste betraktas som en fullständigt
otillräcklig förberedelse. Att en
ständig fortbildning är nödvändig för
arbetarsekreteraren är själfklart. För att
möjliggöra densamma måste dock hans
arbetsbörda i rent formellt afseende
minskas. Vidare bör möjlighet
beredas att upprätta fackbibliotek i
samband med sekretariaten. Ju
grundligare förberedd arbetarsekreteraren är,
och ju mera odeladt han får tillfälle
att ägna sig åt sitt egentliga
arbetsområde, meddelandet af juridisk
upplysning och juridisk hjälp, i desto högre
grad skall han bidraga att skydda och
stärka den klass han tjänar.
1 n:r 5 a* Nat Öken.
risk skilfé- Tidskrift offentliggöres ett
Ål 1a föredrag af Sv. 7ri>r,hvari
Nva utförligt redogöres för den
. nyzealändska lagen
angå-Zealand. eJde ski|jedora6, arbeV
tvister och dess verkningar. Lagen,
som antogs 1894, är bindande för hvarje
registrerad förening och dess motpart,
den senare må vara registrerad eller ej.
4Då samtliga fackföreningar äro
registrerade blir lagen faktiskt obligatorisk.
Domstolen består af tre personer,
nämligen en juridisk ämbetsman, som
fungerar såsom president och har
utslags-röst, en arbetsgifvare och en arbetare,
alla valda af regeringen. Domstolen
reser landet rundt för att höra målen.
Processen är offentlig och sakförare får
användas blott med båda parternas
samtycke. Hittills ha alla åtal mot
arbetsgifvare väckts af arbetame själfva,
men utsikt finnes till att en offentlig
anklagelsemyndighet kommer till stånd.
Under de åtta år som domstolen
verkat har ackordsarbetet och delvis
nattarbetet på ett par undantag när
afskaf-fats och minimilönen har öfverallt
stigit. Särskildt påfallande är den
förbättring i villkor domstolen framkallat
bland t. ex. de förut fullkomligt
maktlösa kvinnliga arbetame. — Arbetstiden
är för de flesta yrken bestämd till 48
timmar i veckan ^5 dag. 8 3 4 t., lörd.
4 t.). För t. ex. byggnadsarbetare
endast 44 t. — Vidare har lärlingsarbetet
begränsats. — Domstolen har rätt att
fastslå s. k. -common rules“ d. v. s.
att göra ett domslut mellan stridande
parter i ett distrikt gällande för
utöf-vande af samma yrke i hela landet.
Hufvudsyftet med lagen, att förhindra
arbetsinställelser med åtföljande elände,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
