Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har vunnits. Den paragraf, som
förbjuder sträjker och lockouter tills dom
afkunnats, har utan undantag iakttagits.
Sträjker och lockouter efter doms
af-kunnande betraktas som brott mot
domslut och straffas strängt. Att fred
kunnat uppehållas under dessa åtta år är
otvifvelaktigt att tillskrifva både
regeringens arbetarvänlighet och de
gynnsamma tiderna. Försämras tiderna så
att arbetaren måste finna sig i en
löne-reduktion finnes ingen säkerhet för att
ej lagen kan sprängas. Stämningen
gentemot lagen är ytterst olika hos de
två parterna. Flertalet arbetsgifvare äro
missnöjda därmed. Blott de allra största
bolagsdirektörerna förstå att värdera det
lugn som lagen medfört. Bland
arbetarne råder däremot tills vidare allmän
belåtenhet.
På frågan om man borde försöka att
i Danmark införa obligatorisk skiljedom
efter Ny Zealandskt mönster, svarar
förf. absolut nej. Den afgörande
invändningen däremot är, att de danska
arbetarne äro bestämdt emot desamma.
— Men detta hindrar ej att man kan
taga många lärdomar af
skiljedomslagen och dess resultat, resultat, hvilka
utan tvifvet på lagstiftningens väg kunna
nås äfven i andra land.
n._ Den 16—19 okt. 1904
fL-ff sammanträdde i
Frank-furt a. M. den första tyska
bostadskongressen. Den
gressen. räknade omkring 900 dei-
tagare, representanter för stat och
kommun såväl som för allehanda sociala
och ekonomiska föreningar.
Socialpolitiker hade ställt stora förhoppningar
på denna kongress, hvilka likväl af
många orsaker kommo på skam. — På
grund af bristande förutseende hos
orga-niseringskommittén erhöll kongressen
en allt för heterogen sammansättning,
där det reaktionära elementet,
tomt-och husägarföreningarne, utgjorde
majoriteten. Med skäl har dänör från
socialdemokratiskt håll riktats en skarp
kritik mot kongressen som betecknats
som en samling af fiender snarare än
vänner till bostadsreformer. Men från
samma hålla har också erkänts det
oriktiga uti den hos partiet härskande
motviljan att deltaga i paritätiska
specialkongresser och som äfven här
hindrade den demokratiska synpunkten
att göra sig gällande. Särskildt att
beklaga var, att ej representanter för de
talrika lokala sjuk- och försäkringskas-
sorna infunnit sig. Genom att
framlägga sina erfarenheter om
hundratusentals arbetares eländiga
bostadsförhållanden skulle de kunnat, om ej
framkalla några vidtgående beslut, likväl
vädja till nationens samvete.
Redan inledaren prof. Pohle
missriktade förhandlingarnes gång och gaf
reformfienderna vapen i hand. På grund
af föreliggande uppgifter bevisade han
att bostadsförhållandena i storstäderna
under de senaste årtiondena
förbättrats och kom till den slutsatsen att en
särskild bostadsreform vore öfverflödig,
då den privata byggverksamheten i alla
tider med största elasticitet tillgodosett
bostadsbehofvet. Utom att han med
tystnad förbigick förhållandena på
landsbygd och i fabrikssamhällen, visade
}>rof. Pohle i sin framställning
fullkom-igt oförstående för utvecklingens
psykologiska moment, förbisåg att
bostadsbehofvet rättar sig efter kulturens
stegrade fordringar: hvad i går tycktes
tillräckligt, är i dag otillfredsställande, i
morgon människor ovärdigt.
Programmets andra punkt upptog
statens, kommunens och andra
offentliga institutioners uppgift i
bostadsfrågan. Flertalet anslöt sig till det
preussiska bostadslagförslaget, hvilket likväl
af den demokratiska opinionen
betecknats som alldeles otillräckligt.
Kommunernas uraktlåtenhet i fråga om
bostadsreformer klandrades skarpt. Att
det öfverhufvud existerar en kommunal
socialpolitik och att ombesörjande af
bostäder utgör en viktig del af
densamma, tycktes ännu vara tämligen
oklart för en stor del af de i Frankfurt
församlade borgmästarne.
Slutligen behandlades frågan om
kapitalanskaffning för bostäders
uppförande. Men då denna fråga nära
sammanhängde med frågan om hvem som
skulle åtaga sig reformernas
genom-drifvande, en fråga som förblifvit
fullkomligt olöst, kunde man här ännu
mindre än i föregående förhandlingar
komma till något resultat.
Om den således i sin helhet måste
betraktas som misslyckad, lämnade
Frank-furterkongressen i detaljfrågor likväl
många värdefulla uppslag, och i hvarje
fall är det faktum, att en
bostadskon-gress inkallats och i sådan utsträckning
hörsammats att tillskrifva största
betydelse och en borgen för reformernas —
om ock fördröjda — genomförande.
(Soc. Monatshefte. 11-12 h. 1904.)
C. Sahl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
