Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom är väl emellertid osannolik; men så är där inte häller den
minsta reda i hans etiska tankelif på denna punkt.
1 ett enda fall blir verkligen den sociala synpunkten den
öfver-ordnade. Det torde lefva ibland oss några få människor, så abnormt
anlagda, att afhållsamheten, alla förtviflade ansträngningar till trots,
förorsakar inte bara svåra kroppsliga kval för dem utan också — att hela
deras själslif liksom sjunker ihop och störtar samman. Vanligen är det
väl genom arf de kommit i ett så dystert läge. Gränslöst synd är det
om sådana människor, och svårt vore det att se deras lif offras, skedde
det än för mänsklighetens viktigaste intressen. Men de kunde ju likväl
hjälpas, om det nu för öfrigt lyckas ens på det sättet, blott genom att
bruka en annan som medel för sig och då göra denna en andlig
skada; och häremot reser sig det sociala budet. Vi stå här inför det
1 svåraste etiska problem.
Emellertid — den stora massan af människor står inte i detta de
hopplöses läge. De flesta af oss ha det så ställdt, att vi kunna föra
renheten igenom och af dess luft suga krafter till ständigt djupare,
ständigt mera vidgadt personligt lif. Utan tvifvel, krafvet utgår från
en alltigenom “naturlig*’ moral; men den har ännu dogmsystemens
unkenhet kvar i sin själ, som inom sig tycker, att krafvet därför skulle
vara mindre riskabelt att trotsa. Behöfva vi då verkligen en gud bakom
oss med lagens och domens hundpiska i sin hand och framför oss
bilden af ett godt mål salighet i himmelen, för att lefva på allvar och
ta vård om vår egen själ, det enda i sann mening värdefulla, som hvar
och en af oss har i ägo? I så fall äro “de moderna idéerna“ för goda
för oss, och det vore en tillbörlig anspråkslöshet, att vi inte
fratemi-serade alltför mycket med dem.
Att <\:t Nyströms bok sökt ge hägn åt några af dessa modärna
idéer, är dess väsentliga förtjänst. Den största bristen ligger däri, att
han genom att tillämpa dem på ett så ytligt sätt och tvinga dem tjäna
en dålig sak har i så hög grad hindrat dem utföra det ljusa värf,
hvartill de äro kallade. 0/o/ Rosén
Socialpolitik vid 1905 års riksdag.
i.
Vår tids socialpolitik uppställer som en af sina främsta uppgifter
tillgodoseendet af de mindre bemedlade folkklassernas bildningsbehof.
Åtskilligt har i detta afseende hos oss uträttats under de senaste
årtiondena, men ännu återstår ett drygt arbete, innan “bildningsstrecket*
mellan öfver- och underklass kan sägas ha förlorat sin betydelse. Att
detta samhällsbehof behjärtas af vår nuvarande regering och särskildt
af vår ecklesiastikminister, framgår af årets statsverksproposition, i
hvilken åtskilliga anslag till folkbildningens främjande begäras. Sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
