Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jordägarne att redan året därpå upphäfva den nya skattelagen. 1889
genomfördes emellertid den allmänna rösträtten. Vid valet 1890 bröts
det konservativa regementet: framstegsvännema erhållo majoritet i
parlamentet. Ett nytt frisinnadt ministerium kom till makten 1891.
* *
*?•
Från detta år räknas landets enastående sociala och ekonomiska
lagstiftningsverksamhet. Redan samma år ersattes den hittills förekom*
mande beskattningen, hvilken i främsta rummet tyngde de mindre
bemedlade, med en ny progressiv jord värdeskatt samt en progressiv
inkomstskatt. Den progressiva beskattningen af de stora jordegendomame
var den nya ministärens första stora grundläggande bedrift. Därigenom
åsyftade man ej blott att skaffa det allmänna inkomster, utan äfven att
tillhålla jordägarne att bära sin andel af statens utgifter samt framförallt
att “bryta upp monopolen*. Först därefter genomfördes arbets- och
fabrikslagstiftningen och de berömda obligatoriska skiljedomstolarna i
arbetstvister. Sedan dess ha kvinnorna erhållit politisk rösträtt;
bankväsendet, en del af skeppsfarten, kol- och guldfält och stora jordarealer
för kolonisationsändamål äro nationaliserade.
Af särskildt intresse är det sätt och den framgång hvarmed
regeringen främjat kooperationen. Här ha produktionsföreningar visat sig
synnerligen ändamålsenliga. Den handlingskraftige, praktiskt anlagde
statsministern, som själf en gång varit en allmän arbetare, har, utan
att själf äga någon teoretisk insikt i koopergtionsväsendet, tagit
initiativet. Alla offentliga arbeten, såsom anläggandet af landsvägar, broar,
järnvägar, uppförandet af offentliga byggnader, kort sagdt alla statens
många företag hafva så vidt möjligt utförts af kooperativt sammanslutna
arbetare. Det i europeiska länder otänkbara systemet har visat sig
fördelaktigt ej blott för arbetame utan äfven för staten. Alla
järnvägsbyggnader som utförts af kooperativt sammanslutna arbetare ha blifvit
billigare än de som utförts af arbetsgifvare. Den minsta skillnaden i
kostnaden mellan de olika arbetssätten intill 1900 visar följande siffror:
Järnvägsbyggnad utförd af arbetsgifvare per engelsk mil 33,570 dollars
Af arbetare kooperativt sammanslutna .................... 33,460 *
Den största skillnaden intill 1900:
Järnvägsb. utf. af arbetsgifvare per engelsk mil ......... 43,910 dollars
Af arbetare kooperativt sammanslutna ..................... 39,575 „
Under 5 år på 1890-talet lät staten utföra offentliga arbeten genom
dylika kooperativt sammanslutna arbetare till ett sammanlagdt värde af
4,649,810 dollars. Af denna summa betalades icke mindre än 3,054,705
dollars direkt till arbetarne i form af arbetslön. Uppemot a/4 af alla
omkostnaderna kom sålunda arbetarne till godo såsom lön. Man finner
häraf att det icke är något utsvältningssystem som här praktiseras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
