Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Abbes vetenskapliga storhet och
hvad han gjort för den teoretiska och
praktiska optiken är ej här platsen
att skildra, därom talar tydligt nog
den ställning, som instrumentfirman
Ernst Abbe.
Carl Zeiss under Abbes ledning vunnit
å världsmarknaden. »Högt öfver
vetenskapsmannen, högt öfver
uppfinnaren och organ isatorn», yttrade vid
båren den atlidnes vän och efterträdare
som stiftelsedirektör, d:r Czapsky, »stod
människan. Inför denna förvandlades
den mera kyliga högaktning, som vi
ägnade den förre i den varma
hängif-venhet, som så många bland oss hyste
för Ernst Abbe.» Omutlig
sanningskärlek, sträng rättskänsla och uppoffrande
själfförsakelse voro grunddragen i den
mans karaktär, som till hjärtelag och
uppträdande alltid förblef »der
schlich-te deutsche professor». Hans
sanningskärlek tog sig uttryck i hans
vetenskapliga forskning såväl som i hela
hans världsåskådning och föranledde
prof. Ernst Haeckel att vid grafven
yttra, »det han aldrig känt en människa,
som så konsekvent uppsökt och så
oförskräckt förkunnat de yttersta
följderna af hvad han en gång insett som
rätt». Hans sanningskärlek dref honom
också att i visst mått öfverflytta sin
skarpa insikt om naturförloppen —
mutatis mutandis — på det sociala
lifvet. För honom måste det senare
låta sig behandlas efter lika klara och
omutliga lagar som någonsin naturens
matematiskt fattbara krafter.
Professor Abbes stränga rättskänsla
gjorde honom till samtidens kanske
mest framstående arbetsgifvare. För
en utförlig skildring af
arbetsförhållandena vid Carl Zeiss optiska verkstäder
hänvisas läsaren till en uppsats af d:r
N. G. W. Lagerstedt i denna tidskrift
(1902. H. 7). Anmärkningsvärdt är,
huru Ernst Abbe, lika mycket genom
den enkla, och kraftiga logik, hvarmed
han visste att framlägga sina motiv, som
på grund af sin egen moraliska
oantastlighet, lyckades få sina arbetare att
erkänna de principer, hvilka ledde honom
i det industriella organisationsarbetet.
Rättskänslan i förening med hans
stora oegennytta tvang honom också
till hans lifs största handling,
upprättandet år 1889 af Carl
Zeiss-stif-telsen, d. v. s. öfverlämnandet af hela
sin förmögenhet jämte äganderätten
till millionfirman Carl Zeiss till en
opersonlig stiftelse med syfte att tjäna
vetenskapliga och allmännyttiga mål.
Stiftelsens statuter äro Ernst Abbes
eget verk, och på grund af denna
privata sociala lagboks märkliga innehåll
kallades han till juris hedersdoktor vid
universitetet i Jena.
»Ett rikt arf», så slutar d:r Czapsky
sitt minnestal, »har Ernst Abbe
efterlämnat, och detta arf sträcker sig vida
längre än till familj, vänner,
institutioner: hvarje medborgare må af hans
sköna förebild hämta ny kraft och ny
hänförelse till oegennyttig sträfvan för
allmänt väl, hvarje människa må
hörsamma den maning som utgick från
hela hans lif: var god, var sann, var
rättvis, trofast mot din nästa och trogen
dig själf!» (Efter Soziale Praxis).
Kontorchefen Adolph
Jensen lämnar i Det ny
Wltlwf Aarhundrede (h. 8) eh
utredning af den på
dagordningen stående frågan om
arbetslöshetsförsäkring. — Den första
anstalten i detta syfte uppstod i Bern 1891.
Denna, hvars största förtjänst är att ha
brutit isen, har särskildt klandrats för
sin frivillighetskaraktär. Det är dock
en öppen fråga om tvång på detta
område någonsin blir möjligt att
genomföra. Ett försök därtill i S:t Gallen
1895 misslyckades fullkomligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
