- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1905 /
90

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

väg man kommit till sanningen och hur den skall kunna kontrolleras.
En sådan antydan kan i många fall mycket väl utan stora svårigheter
göras, om vederbörande författare eller föreläsare är fullt inne i ämnet.
Populariseringen bör därför nödvändigtvis utföras eller åtminstone
öfver-vakas af fackmän. Ty en amatör, som själf aldrig varit i tillfälle att
utföra en vetenskaplig undersökning och som kanske i många fall icke
själf har en aning om hur en sådan i verkligheten går till, kan
svårligen lämna en öfvertygande framställning af undersökningens gång.

Man torde, och det med rätta, invända, att fackmännen ofta sakna
fallenhet och håg för att sysselsätta sig med sin vetenskaps
populari-sering. Så är dock ingalunda alltid fallet, och den utländska
litteraturen innehåller många ypperliga populära framställningar af astronomien
eller delar däraf, utarbetade äf verkliga, framstående fackmän. Och som
denna vetenskap, kanske mer än någon annan, är af fullkomligt
internationell anläggning, stå ju sålunda inga oöfverstigliga hinder i vägen
för åstadkommande af god populär litteratur i ämnet.

Värre är det med föreläsningarna. Man fordrar ju, att en
föreläsare skall någorlunda behärska sitt ämne. Men en föreläsare, som
hämtat sina kunskaper i ämnet hufvudsakligen ur populära arbeten,
hvilkas tillförlitlighet han ej är i stånd att kontrollera, som skall
be-skrifva naturföremål, hvilka han ofta själf aldrig sett annat än i dåliga
och kanske totalt felaktiga afbildningar, som skall redogöra för
vetenskapliga resultatet, om hvilka han mången gång alls icke eller högst
ofullkomligt är på det klara med huru de framkommit, — kan en
sådan föreläsare sägas behärska sitt ämne? Han kan, äfven om hans
framställningssätt är ypperligt, dels genom att anlägga oriktiga och
ovetenskapliga synpunkter på frågor, hvilkas verkliga innebörd han själf
ej riktigt uppfattat, dels också naturligtvis genom faktiska misstag och
oriktigheter, af hvilka populära arbeten ofta vimla, lätt föra åhörarna
alldeles på villovägar.

Hurudan uppfattning angående arten af populärvetenskapliga
framställningar, afsedda för den stora allmänhetens upplysande, som på
somliga håll kan göra sig gällande, framgår af följande episod. För några
år sedan innehöll en af våra mest ansedda stora tidningar en illustrerad
populärastronomisk artikel; om jag minns rätt, var det fråga om
Bie-las komet och om stjärnfall m. m. Artikeln var från början till slut
ett enda sammelsurium af de mest befängda oriktigheter och misstag,
den bifogade illustrationen var en röfvarbild af värsta slag — med ett
ord, det hela var ett sannskyldigt pekoral. Jag vände mig skriftligen
till redaktionen, uttryckande min förvåning och undrande hvarifrån man
hämtat detta opus. Tidningens vetenskaplige medarbetare svarade mig,
att det hämtats ur en utländsk tidning, han beklagade, att artikeln var
så dålig, men ville dock framhålla, att den ej var afsedd för fackmän
utan för den stora allmänheten, och menade, att man därför ej finge
anlägga så sträng måttstock vid bedömandet (!) Man baxnar inför
konsekvenserna af ett sådant resonnemang.

En ofta uttalad och enligt min öfvertygelse mycket riktig
grundsats är den, att populariseringen bör göras i så tilldragande form som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:56:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1905/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free