Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grufarbetarstrejken i Westfalen.
Den väldiga ekonomiska och humanitära kamp, som under januari
och februari pågick inom det westfaliska grufområdet, och med hänsyn
till de strejkandes antal är den största sociala kraftmätning, som
förekommit i Tyskland, har på grund af de samtidiga världshändelsernas
betydelse och oss närliggande politiska stridigheter, nog väckt mindre
uppmärksamhet än man annars kunde vänta. Det är naturligtvis
omöjligt att i en kort tidskriftsartikel kunna gifva en ens något så när
fullständig redogörelse för denna strid, hvilken är synnerligen viktig genom
de principfrågor, som kommo till synes, och i hvilken flertalet sociala
riktlinier löpa samman som i en brännpunkt. Här lämnas endast några
antydningar om konfliktens orsaker, dess fortgång och antagliga följder.
På den ena sidan stod kolsyndikatet, den måhända största
ekonomiska maktfaktorn inom Tyskland, som består af en sammanslutning
af en del stora grufbolag, hvilka lagt under sig landets betydligaste
kolgrufvor. Detta syndikat förkroppsligar kapitalkoncentrationen i sin
hänsynslösaste form. Det har begagnat sin makt till att uppskrufva
kolprisema till den största möjliga höjd, det bestämmer de olika
gruf-vomas produktionsmängd, fastställer genom att engros-handeln ligger i
dess händer rena monopolpriser samt söker med all makt nedslå hvarje
försök till konkurrens. Den preussiska staten, hvilken genom
järnvägarnas fraktsatser och anläggningen af kanaler gynnat den inhemska
kolindustrien, har emellertid själf fått lida af syndikatets monopolpriser
och för den skull har regeringen sökt åt staten förvärfva ett större
grufområde och därigenom vinna inflytande på kolindustrien, något som
för tillgodoseendet af järnvägarnas och marinens behof var synnerligen
nödvändigt. Denna form af statssocialism har emellertid bekämpats af
de frisinnade, man kan nog säga på tämligen doktrinära grunder. Som
bekant har förslag i liknande riktning på senare tid framkommit också
i Sverige.
Huru stor syndikatets hänsynslöshet än varit emot den köpande
allmänheten, har den dock varit större gent emot arbetarna. I
spekulationssyfte nedlägges driften än af ett gruffält än af ett annat, och
tusentals arbetare stå utan sysselsättning eller stickas in i andra arbetslag,
hvarigenom villkoren allmänt försämras.
Trots det tyska arbetare i massor gå sysslolösa värfvas »galizier»
från Tysklands, Rysslands och Österrikes polska provinser, hvilka, såsom
stående på en lägre kulturnivå än det öfriga folket, nedpressar dettas
lefnadsstandard. Då dessa invandrare icke alls eller blott med svårighet
förstå tyska språket, medför deras deltagande i det farliga grufarbetet
en ökning i antalet inträffade olycksfall.
Redan 1889 dref harmen öfver rådande missförhållanden arbetarna
till storstrejk. Denna medförde 1892 års tillägg (Novelle) till
gruf-lagen, men ehuru många af orsakerna till missnöjet redan 1889 officiellt
erkändes berättigade, äro klagomålen 1905 till stor del desamma. Så
Social Tidskrift. o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
