Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gårdarnas uppgående i storegendomar, från politisk synpunkt. Med
kännedom om Ameéns fridsalla natur kan man ju fatta, att hans sympatier
stått på deras sida, som hälst önskade status quo i dessa frågor eller
åtminstone inga kraftåtgärder, och man måste då så mycket mera skänka
sitt erkännande åt den ärliga utredningen i hans afhandling. Det lär
väl dock vara omöjligt för någon opartisk att läsa denna skrift på
annat sätt, än att historiens oblidkeliga lärdom till sist ej skall
med-gifva annat val — om latifundiebildningen får fortgå — än antingen
en oerhörd statsexpropriation eller en våldsam reduktion. Den förra
kommer att omöjliggöras genom det svindlande beloppet af därför
erforderliga millioner, och den senare är ju olaglig; — är det ej då
klokare och bättre att • stämma i bäcken än i dnu ?
Men — hvartill gagnar numera allt vårt skrifvande, vårt bönfallande,
vår djupa fosterländska sorg!? Motståndaren i Norrlands lifsfråga är mindre
okunnigheten, än kapitalismens okufliga maktlystnad. Det sägs, att den
ryska statskonsten plägar med framgång använda den taktiken, att, då
missnöjet inom landet hotar svalla öfver bräddarna, framkalla krigiska
förvecklingar med någon granne såsom ett godt distraktionsmedel.
Vore bolagens målsmän regenter i vårt land, kunde man nästan tro,
att en snarlik statskonst här verkligen tillämpats. Då Norrlandsfrågan
senast var mest brännande — vid 1902 års riksdag — och
enstämmiga nödrop höjdes från den norrländska bondeklassen, då kom
rösträttsfrågan emellan som en räddande engel och, ehuru just intet
positivt då %inde vinnas för denna viktiga fråga, lyckades man genom
storstrejken o. a. bullersamma medel uppjaga så skyhöga stormböljor,
att Norrlands praktiska lifsfråga kväfdes och som ett lätt flarn fördes till
sidan. Och nu — hvem vågar väl hoppas på bättre framgång nu?
Vi hafva nu ej endast rösträttsfrågan, ur hvilken på gifven vink
stormvågor åter kunna frambringas, utan än värre: den norska frågan, som
så lätt kan blåsas upp till full orkan! Bolagens “försyn“ är värkligen
att lyckönska till sådan tur... Nu behöfva de ej alls brådska;
hem-mansköpen få lugnt gå sin gilla gång, och om våra statsmakter någon
gång i framtiden få tid och lust att taga itu med frågan om den
norrländska jordens räddning åt bonden, om de sex volymernas utsäde
hinner spira upp och öppna allas ögon för faran — ja då är väl
latifundiebildningen slutförd. Blifva ropen på verksamma åtgärder alltför
starka, så ha vi ju redan från sakkunnigaste håll fått en tydlig och
ärlig vink därom, att främmande kanoner kunna ingripa till skydd för
de utländske aktieägarenas juridiska “rätt* till svensk jord...
Fredr. Svenonius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
