Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIAL TIDSKRIFT
| ORGAN FÖR FOLKBILDNINGSARBETET OCH DE SOCIALA FRÅGORNA
’ N:r 4. APRIL. 1905.
i
Prästens ställning till
landtarbetare-rörelsen.
Den 21 mars afhölls i Kristianstad ett prästmöte, vid hvilket afhandlades
frågan om prästernas ställning till landtarbetarerörelsen. Af diskussionen, som
inleddes af kyrkoherde Jacobsson i Ivetofta, och hvari bl. a. deltogo
kyrko-lierdarne Esscher och Flygare, domprosten Eklund, pastor Bruun och prosten
Wihlborg, framgick att de närvarande prästerna med stor sympati betraktade den
på flera håll så fruktade och hatade rörelsen bland landtarbetarne. Då det
emellertid af referaten varit svårt att erhålla en klar uppfattning om prästernas
ställning till frågan och diskussionen rönt en mycket stor uppmärksamhet öfver
hela landet, ha vi anmodat kyrkoherden Albin Holm i Svalöf, som äger stor
kännedom om landtarbetarnes lif och tagit en ifrig del i det sydsvenska
folkbildningsarbetet, att framställa sina synpunkter i frågan. Vi inbjuda f. ö.
intresserade personer att i kortfattade inlägg göra sina skilda synpunkter i
landt-arbetarfrågan gällande.
Då denna tidskrifts redaktion direkt uppmanat mig därtill, anser
jag det som en plikt att försöka klarlägga linjerna i den ingalunda
lätt-lösta frågan. Jag hade eljest tänkt vänta därmed tills alla konturer
fullt klarnat. Men allmänheten har nog en viss rätt att redan nu
begära en utredning “sine ira et studio“.
Att den skånske jordbruksarbetaren, som, generellt sedt och
åtminstone i de trakter som något lifligare berörts af
landtarbetareorga-nisationen, är identisk med den skånske statkarlen, har en alltför svag
ekonomisk ställning erkännes nu nästan från alla håll. Till icke ringa
del är detta en omedelbar följd af landtarbetarerörelsen, som
oupphörligt och intensivt riktat den allmänna uppmärksamheten åt detta håll.
Det skånska prästerskapet, som både i och utom ämbetet helt naturligt
kommit i mångfaldig beröring med detta element af befolkningen, har
också länge haft en allvarlig känsla häraf.
Sistlidne sommar vaknade statfolket till insikt om att det själ/
måste taga sin ekonomiska fråga om hand. Naturligtvis spelade äfven
agitatorer härvid en stor roll. Men ingen som verkligen känner
förhållandena dristar neka att rörelsen hade sin djupaste rot hos statfolket
själft. Landtbrukarnes sammanslutning till en ganska fast
betodlareförening hade gifvit den starkaste impulsen. Därmed hade nämligen
associationstanken såsom ett värn mot verkliga eller förmenta öfvergrepp
ofvanifrån flyttats ut på landsbygden. Det hade i själfva verket rätt
länge endast varit en tidsfråga när organisationsidén skulle
oemotståndligt gripa äfven jordbruksarbetarne.
Social Tidskrift. i q
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
