Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Månadsrevy.
jrWeyim Redan på 1880-talet af-
mtwSfSi handlade Schweiz’
rege-tet i Basel. ûng (râgan on] ^
olika staters representanter och
öfver-lägga om internationell
arbetarskydds-lagstiftning. Af flera anledningar
strandade likväl försöket att få en officiell
konferens till stånd. Sammanslutningen
tillkom först år 1900 och på enskild
väg. Då bildades nämligen,
hufvud-sakligen genom den franske
handelsministern Millerands understöd, den
» internationella föreningen för
lag-stadgadt arbetarskydd». I Social
Tidskrifts l:a årgång (1901) lämnades en
utförlig skildring af red. E. B. Rinman
om föreningens uppkomst och syften.
Föreningen har för sin verksamhet
upprättadt en byrå i Basel, »det
internationella arbetsamtet.* Föreningen
har sektioner i olika länder, och dessa
åtnjuta en särdeles själfständig
ställning och kunna för sig uppställa
programpunkter i hvilka frågor som hälst.
Sektionerna representeras i föreningen
medelst delegerade, lägst 6 högst 10
personer. Amtet skall uppmärksamma
allt, som rör arbetarskydd inom de
olika länderna. Det arbetar under
strängaste politiska neutralitet.
Resultatet af dess arbete framlägges i en
månatligen utkommande bulletin,
hvil-ken är af största värde för alla dem,
hvilka vilja företaga forskningar på
dessa områden. Sektionernas
medlemsbidrag räcka emellertid ej till för
ut-gifvandet af dessa bulletiner, och
därför har man intresserat en del stater
för företaget. Schweiz lämnar det
största bidraget 10,000 fr. — I
dagarna har som bekant svenska riksdagen
beviljat ett årligt bidrag af 750 kr. till
det int. arbetsamtet. Detta år har i
England bildats en landsektion, British
Association for labourlegislation, i hvars
styrelse flera parlamentsledamöter
invalts. I följande land ha sektioner
förut upprättats: Tyskland, Österrike,
Ungarn, Belgien, Frankrike, Italien,
Nederländerna, Schweiz, För. Staterna.
Antalet regeringar, som understödja
arbetsamtet direkt eller indirekt, är
likväl vida större än antalet sektioner.
Den oreus ^en 6 mars un(lerteck_
«/«jfe/i rptré nade preussiske konungen
ett förslag till utvidgning
arnfnr af g™flagen i följande
betarne riktning- 0 Den dagnga
* arbetstiden, hvari skall
inberäknas tid för ned och uppfart, får
i stenkolsgrufvor med ordinarie
temperatur af mer än + 22 gr. Celsius från den
1 okt. 1905 ej öfverstiga 8 1/2 timmar
och från den 1 okt. 1908 ej 8 timmar.
I schakt med en ordinarie temperatur
öfverstigande + 28 gr. C. få arbetare
ej sysselsättas längre än 6 timmar
dagligen. — Enligt trovärdiga uppgifter
skulle härigenom 90 % af arbetarne i
de flesta och största stenkolsgrufvorna
i Ruhrdistriktet erhålla 8 timmarsdag.
2) Öfver- och extraarbetet inom
sten-kolsdriften skall lagligt regleras.
Sålunda får öfverarbetet pr arbetare ej
öfverstiga 8 timmar i veckan, och i
schakt med mer än + 28 gr. C. får
det ej alls förekomma. Innan
extra-såväl som ordinarie arbete börjas, skall
arbetaren åtnjutit minst 8 timmars hvila.
öfver de respektive arbetames
öfver-och extraarbete skall noggrann statistik
föras. 3) Vagnkasseringen afskaffas,
och grufägaren förpliktas att låta en af
arbetarne utsedd förtroendeman
öfver-vaka ut- och uppfordringen samt
löne-beräkningen. 4) Böterna begränsas
sålunda, att dess belopp pr månad och
arbetare ej får öfverstiga resp.
arbetares genomsnittsförtjänst under två
dagar. Böterna skola användas till en
understödskassa, i hvars förvaltning en
medlem af arbetarutskottet inväljes. 5)
Obligatoriska, ständiga arbetarutskott
införas. Arbetarutskott ha hittills blott
varit fakultativa och inom den tyska
bärghandteringen förekommit endast
vid statens grufvor. Ehuru ett
närmare preciserande af utskottets
befogenheter varit önskligt, har likväl genom
det principiella skapandet af en laglig
arbetarrepresentation på ett område, där
förut grufägaren härskat oinskränkt,
tagits ett socialreformatoriskt steg af
största vikt.
Bland dem af arbetames fordringar,
som lämnats opåaktade, kan nämnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
