Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i SOCIAL TIDSKRIFT
1 ORGAN FÖR FOLKBILDNINGSARBETET OCH DE SOCIALA FRÅGORNA
N:r 5. MAJ. 1905.
i
En ny arrendelag.
Lagberedningens förslag.
Lagberedningen, som för något är sedan fick i uppdrag att
omarbeta jordabalken med därtill hörande författningar, har nyligen
framlagt en första del af sitt arbete, innehållande i främsta rummet förslag
till lag om nyttjanderätt till fast egendom.
Detta förslag, som innehåller, förutom några allmänna bestämmelser,
särskilda kapitel “Om arrende“, “Om hyra“ och “Om tomträtt“, äger
så pass stor social och allmän räckvidd, att en redogörelse för förslagets
hufvudpunkter icke torde sakna intresse för denna tidskrifts läsare.
Att lagstiftningen om förhållandet mellan jordägare och arrendatorer
(inclusive torpare) och mellan husägare och hyresgäster icke blott har
privaträttslig, utan äfven afsevärd social betydelse, äi väl uppenbart, och
hvad förslaget om tomträtt angår, åsyftar detta att, efter mönster af
den tyska “arfsbyggnadsrätten“ m. fl. liknande utländska rättsinstitut,
åstadkomma ett bidragande medel till bostadsfrågans, alltså en mycket
viktig social frågas lösning.
I detta och ett följande nummer af tidskriften skola förslagets
särskilda delar, om arrende, om hyra och om tomträtt, behandlas hvar för
sig, sedda i jämförande belysning af gällande lag äfvensom af de
reformyrkanden som under senare tid på dessa områden framträdt.
Arrendeiagen.
För nu gällande arrendelagstiftning äro följande hufvuddrag
utmärkande. De olika lagbestämmelserna om arrende äro för det första
icke sammanförda i en särskild lag eller ett särskildt kapitel af
civillagen, utan återfinnas på olika ställen, nämligen i Jordabalken och
Bygg-ningabalken af 1734 års lag, äfvensom i senare tillkomma
småförfatt-ningar. Detta gör till en början vår arrendelagstiftning mindre
öfver-skådlig och lättillgänglig än hvad önskvärdt vore. Men vidare är
densamma synnerligen ofullständig. En på området väl hemmastadd författare
säger sålunda: “Snart sagdt den förste jurist eller den förste jordbrukare,
som har någon erfarenhet i ämnet, skall kunna upplysa, att våra
nuvarande lagstadganden om arrende äro så bristfälliga, att där de icke
fullständigas af kontraktsbestämmelser, står det mest vidsträckta fält för tvister
öppet“. (Tli. af Ekenstam, Om arrendelagstiftning, 1897). Härtill kan
Social Tidskrift. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
