Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visar sig, hvilket fått ett tydligt uttryck genom det nyligen fattade
beslutet att på 20 år förnya koncessionen af spårvägsdriften till ett
enskildt bolag. Upphörandet af byggnadsverksamheten har åstadkommit
en svårartad arbetslöshet, för hvilken vman förgäfves sökt råda bot.
Bland försöken förtjänar särskildt nämnas pastor Eugén Hansens
arbetsföretag, där mattflätning m. m. utföres af de arbetslösa, som efter en
kort öfningstid kunna få en daglön af 3 å 4 kr. Hr. H. är f. ö.
bekant genom sitt mycket omdiskuterade folkförsäkringsförslag, hvilket
jämte en massa andra sociala lagförslag är alldeles utanför den aktuella
politiken tillföljd af de dåliga tiderna. 1 Norge får man ett mycket
starkt intryck af den roll de ekonomiska förhållandena spela ifråga om
de sociala framstegen.
II.
Socialt samarbete mellan svenskar och norrmän.
Det skulle vara mycket att säga om andra sociala företeelser:
fattigvård, emigration m. m. men det får t. v. anstå. Öfverhufvud får man
ett starkt intryck af hur likartade de sociala rörelserna äro med de svenska,
och då uppstår helt naturligt frågan: vore det ej lämpligt och nyttigt att få
till stånd ett socialt samarbete mellan svenskar och norrmän? Låt oss
tänka efter hvilka fördelar häraf skulle uppstå och därvid börja med
folkbildningsarbetet. Förut har framhållits betydelsen af samarbete på
biblioteksområdet och detsamma kan sägas gälla föreläsningsrörelsen.
Hvilken omväxling, hvilken sporre till nya ansträngningar skulle
ej gifvas, om de båda länderna utbytte föreläsare, utväxlade bildserier,
grundlinjer m. m. och om de erfarenheter som vunnes i det ena landet
tillgodogjordes äfven af det andra? Nu stå vi på detta område alldeles
främmande för hvarandra.
Hvilka fördelar det skulle medföra om de stora folkrörelserna
möttes i ett gagnande samarbete, behöfver jag knappast påpeka, så
mycket mindre som förståelsen häraf redan är ganska utbredd. Af helt
naturliga och nödvändiga grunder finns det ingen “köl“ när det gäller
arbetarnes organisationer — de växa tvärtom fastare ihop trots allt #
unionsgny. Och detsamma kan i viss mån sägas vara fallet med
nykterhetsrörelsen och fredsrörelsen, hvilka allt mer sträfva att bli nordiska.
Måhända ännu tydligare blir nyttan af samarbetet när en folkrörelse,
sådan som den kooperativa, delvis är af ekonomisk natur. Här gäller
det axiomatiskt att både Sverige, Norge och Danmark hvar för sig äro
för små när det gäller att åstadkomma stora ting. Vi måste ha de
tre länderna knutna tillsammans i en enda stor kooperativ inköpsaffär,
förrän de stora fördelame skola kunna höstas in af kooperationen. Och
därom ha kooperatörerna länge varit ense, ehuru tiden icke varit mogen
till att realisera planerna. Slutligen må påpekas betydelsen af att de
båda ländernas ungdomsrörelser röna påverkan af hvarandra. Dessa
äro nämligen af’ mycket olika natur och säkerligen skulle särskildt den
svenska ungdomen i sitt nyupptagna föreningsarbete ha nytta af att
lära känna de norska “ungdomslagens“ arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
