Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den samhörighetskänsla som födes genom de mångtusende band som
på en massa olika områden knyta de båda folken tillsammans. Kunde
de långa och många årens unionstvistigheter med ett slag lösas till
ömsesidig belåtenhet, så skulle ett alldeles nytt samarbete spira upp.
Men unionspolitiska tvistigheter få ej gnaga alltför länge på de
båda brodersfolkens lifsnerv.
Det är ej endast det norska folket som “kraever arbeidsro“ och
som klagar öfver att alltför mycken tid och kraft förödts i den
ofruktbara unionsstriden, till hinder för andra betydelsefullare frågors lösning.
Äfven i Sverige kan sägas detsamma. Och hvad som är ännu viktigare:
de vänskapliga känslor som ännu, trots alla politiska äfventyr, finnas
mellan svenskar och norrmän, kunna, om unionstvistema länge fortfara,
förbytas i misstroende och fiendskap och härigenom skulle den
skandinaviska halfön bli splittrad, ej endast politiskt, utan äfven på andra
viktiga områden.
En snar och lycklig lösning af unionsfrågan är därför en nödvändig
betingelse för ett gagnande socialt samarbete mellan de båda folken.
G. H. von Koch.
Månadsrevy.
[-Sträjkupp-trädena-]
{+Sträjkupp-
trädena+} i
hufvud-
staden.
En sträjk, till
omfattning obetydlig, till sina
oberäknade verkningar
kolossal, pågår för
närvarande i hufvudstaden.
Ett hundratal sömmerskor hafva
nedlagt arbetet på grund af bristande
öfver-enskommelse med arbetsgifvaren
angående deras fackliga sammanslutning.
Sträjker kunna utvisa olika grader af
berättigande, ett ha de alla gemensamt,
den ekonomiskt intresserade
allmänhetens oförstående. Då blottar sig det
nedärfda, på grund af vissa
tidsström-ningar ej så öppet framträdande, men
alltid latenta misstroendet till ‘folket*,
i den mån detta upphör att vara blott
ett villigt verktyg för uhögre“
intressen. Är det klasshatet, livarom så
mycket ordats inom arbetarkretsar, som
omedvetet här framträder också hos
motparten, eller är det blott en på
okunnighet om arbetarnes förhållanden
grundaa åskådning? Eller hur skall
man annars förklara den storm, som
brusat genom en stor del af den
svenska pressen och meddelat sig åt
tu-senden lika tacksamma som
omdömes-lösa läsare med anledning af några
ytterst beklagliga, men i sig själf
obetydliga gatuuppträden, framkallade af
ifrågavaiande sträjk? Utan tvekan liar
man likställt en liten okynnig
pöbel-hop med hela Sveriges kroppsarbetande
klass, och med orden *där ser man,
hurudana de äro“, är man färdig med
ett af samhällets allvarligaste problem.
Den bottenlösa okunninghet, hvarom
ett dylikt tillvägagående vittnar, är ju,
om oursäktlig, dock ej brottslig. Men
de, hvilka förstora och förvränga fakta
till men för alla dem, som föra en
ojämn kamp för människovärde och
existens, äro ovärdiga förkunnare af
det “fria* ordet. Det vore önskligt,
att blott en bråkdel af den indignerade
vältalighet, som under dessa dagar
ljudit, kunde uppstämmas till förmån
för de tusentals kvinnliga
arbetsbiträden i vårt land, som under en allt
för lång arbetsdag i en hälsoförstörande
omgifning och med en till det yttersta
nedpressad aflöning, nu hjälplöst offras
i konkurrensens tjänst.
Ett förslag, hvars
för-verkligande vore af
vidt-omfattande betydelse, har
nyligen diskuterats i
pres-länen- sen Det gäller att i
större omfång än nu är fallet låta
sparbanksmedfen, de smås penningar,
i form af lån också komma de smås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
