Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
råde, där ett snabbt och kraftigt in- kring J/io af Danmarks hela befolkning
gripande från lagstiftningens sida är faller in under tjänstehjonsstadgan, och
ytterst påkalladt. otvifvelaktigt finnes däribland en stor
Af svaren framgår, att hustukten, i del, hvars villkor *äro ytterligt dåliga,
de flesta trakter är föga i bruk. Där Den danska tjänstehjonsstadgan
förden användes befrämjar den blott å skrifver sig från 1854, och om den på
ena sidan bitterhet, å den andra bru- ett par punkter skänker tjänarne ett
talitet. Ingen försvarar den. Den kan obetydligt skydd, ger den dem å andra
sålunda lugnt afskaffas. sidan en förödmjukande och orimlig
En hufvudpunkt, hvarom alla äro ställning af underklass, för hvilken
eniga, är nödvändigheten af att den gäller ett slags undantagslagstiftning.
obligatoriska olycksfallsförsäkringen Man hoppas, att den nu tillsatta
utsträckes till tjänstefolk på landet. I tjänstehjonskommittén, ej måtte blifva
förbindelse därmed framkastas också en “begrafningskommitté“ som så
tanken om en liknande tvungen sjuk- många andra, utan föra till den
för-försdkring, hvilken skulle i lika mått åldrade tjänstehjonsstadgans ersättande
gagna husbonde och tjänare. af en skyddslagstiftning, hvilken kan
Statens ingripande till förmån för de råda bot på de nuvarande för så många
hittills så ogynsamt ställda landtar- olycksdigra förhållandena,
betarne, är af allt skäl påkalladt. Om- (Det ny aarhundrede häft. 8—11.)
C. Sahl.
Socialpolitik vid 1905 års riksdag.
IV.
Det af kungl. maj:t begärda anslaget å 2,000 kr. till tidskriften
Mimer blef i enlighet med statsutskottets hemställan afslaget af första
kammaren, men bifölls af andra kammaren efter en kortare debatt,
hvarunder alla talare yttrade sig till förmån för anslaget. Vid den
gemensamma voteringen segrade emellertid afslagsyrkandet med 194
röster mot 161.
Herr Robert Johanssons med fleres motion om afsättande af 1
procent af brännvinstillverkningsafgifterna till en fond för anordnande
af undervisning i alkohologi har på statsutskottets hemställan afslagits
af bägge kamrame. Afslagsskälet var, att betydande praktiska
svårigheter skulle vara förenade med en anordning af dylikt slag.
I stället hafva bägge kamrame i enlighet med särskilda utskottets
förslag bifallit nykterhetsgruppens motion om afsättande af 1 procent
årligen af brännvinsförsäljningsafgifterna “att användas till främjande
af nykterhet och motarbetande af dryckenskapens följder“. Detta steg
till förverkligande af de grundsatser, som utgöra kärnan i det s. k.
Göteborgssystemet, måste af alla nykterhetsvänner hälsas med
tillfredsställelse. Skada blott, att anslaget ingick som ett led i ett beslut
angående brännvinsmedlens fördelning, hvilket måste betraktas såsom
en afgjord försämring af kungl. maj:ts proposition. Såsom förut nämnts,
gick denna ut på en begränsning af städernas andelar i brännvinsmedlen
till vissa maximibelopp. En sådan anordning ansåg utskottet vara
olämplig, enär man därigenom skulle “lägga hela risken af en eventuell
nedgång i försäljningsmedlen på landskommunerna“. För att skipa
rättvisa härutinnan föreslog utskottet, att städerna, såsom f. n. är fallet,
skulle erhålla viss andel af försäljningsmedlen, men att denna andel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
