Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till den nytta, som de, rätt och målmedvetet skötta, kunna och böra
blifva, icke som broms men som regulator gent emot
arbetareorganisa-tionema, så är det dock att beklaga, att de icke ännu mera allmänt
lyckats hämta erforderliga lärdomar från sina efterföljansvärda danska
förebilder. Där se vi allt emellanåt än det ena, än det andra hotande
tillbudet till strid uppstå — bland annat ett mycket allvarligt just i
dagarna — men man utfinner så godt som alltid en för båda partema
antaglig lösning och uppgörelse blir träffad i godo. Så har nu återigen
såsom var att vänta skett — i Danmark. Men hvad sker i Sverige?
Ja, ännu är ju ej allt hopp om en lycklig lösning af den ena eller
båda de stora hotande arbetskonfliktema uteslutet. Må vi hoppas, att
exemplen från Danmark sent omsider nu äfven skola mana till efterföljd
hos oss och en fredlig uppgörelse, om man verkligen vill en sådan>
vara möjlig!
Borde icke de senaste årens händelser äfven motivera ett
återupptagande, om ock i något förändrad form, af det år 1903 af andra
kammaren antagna, men af första kammaren med knapp majoritet förkastade
lagförslaget om medling i arbetstvister!
Granskare.
LITTERATUR.
Jeppe Aakjsr. Vredens Börn. Et Tyendes saga.
“For vi trader hverandre i Dyndet ned“. Dessa ord stå ej förgäfves
som motto på Aakjaers bok, som en anklagelse stirra de mot läsaren från hvarje
sida i denna skildring af människor, som vi alla sett, men likväl först nu göra
bekantskap med. Ty så insnärjda äro vi i vanan och vår egen själfviska sfer,
att det behöfs konstnärens trollspö för att få oss att “se in i ett par grå sökande
fattigmansögon, hvilka bära bud från en själ, som lider eld, en själ, som kufvats
och ödelagts under den brutala samhällslag, hvilken kräfver, att tusende kräla i
trasor, för att en må kunna åka förbi kojorna i karet.“
Tjänstekarlen Pers saga är tusendens saga, den saga, som till alla delar
dagligen utspelas på landsbygden i författarens, såväl som i vårt och mångas
hemland. Först barnet, som aldrig ätit sig mätt, och hvars vid lifvets obegripliga
grymhet ännu ovana hjärta längtar efter det vänliga ord, som det aldrig hört.
“Barn och djur, de ha ingen annan gud än människan, vill hon ej vara dem
god, så Gud nåde dem!“ Sä vallpojken, som olagligt hålles från skolan, för
att under en 16—18 timmars arbetsdag utnyttjas af en gnidig och rå husbonde
utan annan lön än den otillräckliga födan. Barnarbetets orimlighet finner uttryck
i humoristen och sanningssägaren Krestens fråga: “Låter Ni era kalfvar gå för
gödselvagnen eller spänner ni fölen för plogen? Nej, ni tål icke ens, att en
pojke sätter sig på r>’ggen af dem. Hvarför begär ni då af ett barn, hvad ni
ej vill bjuda ett kreatur?“
Den uppväxande gossen inhyses i drängkammaren — en af dessa modema
slafkällare midt i välståndets boning — en härd för fysisk och moralisk smitta,
som det behöfves andra förutsättningar än ett obeskyddadt fattigmansbams för
att undvika. När han blir äldre och kommer med i det egentliga
landtbruks-arbetet, sättes han att sköta maskiner, i hvilkas bruk ingen ordentligt instruerat
honom, han måste handskas med ilskna hästar och kreatur och utsättes sålunda
hvar dag för hundra möjligheter att få sin kropp lemlästad. Och skulle det ske
— blir han invalid — är han hemfallen åt ett lif i elände jämte förödmjukelsen
att mottaga fattighjälp. Gentemot husbonden har han att iakttaga fullständig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
