Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med stor svårighet fortsätta, och under inga förhållanden stanna de kvar
för alltid. Vidare är det frivilliga arbetet mycket mer ineffektivt än det
regelbundna; och det är ej tänkbart att vare sig arbetsgifvare eller
allmänhet skola kunna med glädje och i längden finna sig i dessa
dilet-tanters sätt att sköta viktiga samhällsarbeten.
Det är alltså ej tal om att rädda mer än ett minimum af skydd
för snygghet, ordning och hälsa undan sträjkens verkningar, och
följaktligen kan det aldrig bli tal om att man beröfvar arbetarna det
oumbärliga medel som sträjken är för vinnande af deras mål. Att man
minskar arbetarnas makt i dessa särskilda yrken är däremot sannt; men
som jag förut visat skulle de vara enväldiga, om intet gjordes. Att
man gör arbetarnas makt i dessa yrken mindre än den är i andra
sysselsättningar, betviflar jag obetingadt.
Förmodligen skall det låta både fantastiskt och arbetarfientligt då
jag som slutsats på dessa långt ifrån uttömmande betraktelser framkastar
en tanke som jag länge hyst, nämligen bildandet af en kommunal
värnpliktskår för att gripa in vid sträjker af det föreliggande slaget.
De unga studenternas arbete i den sista renhållningssträjken torde
nämligen ha haft större betydelse som symtom än som handling, af det
skäl att de voro alldeles oförberedda för sitt arbete. Skola verkningarna
bli tillräckligt goda, måste saken vara förberedd; och förberedelsen bör
ej ske för en särskild sträjk utan en gång för alla.
Kanske skall man invända att de ifrågavarande yrkena böra vara
satta på ämbetsmannagrundval, innan något sådant sker. Men detta
synes mig ej berättigadt. En sådan reform måste föregå en sträjklag
och bör komma till stånd äfven oafsedt en sådan — åtminstone för
de mera utlärda af dessa yrken. Däremot är en frikårs berättigande
jämförelsevis oberoende däraf, då den — som jag försökt visa — icke
inskränker arbetarnas sträjkrätt.
Alltså:
Må åtminstone de fackligt utbildade arbetarna i yrken, som höra
till kommunikationsväsendet och den allmänna ordningen i allt väsentligt
få ämbetsmannaställning.
Låt oss upprätta en kommunal fri kår för utförande af det
oumbärligaste arbetet i dessa yrken.
Men må vi göra allt för att hindra en så klumpig och om sådan
social okunnighet vittnande lagstiftning som det i år framlagda
sträjk-lagförslaget.
Stockholm i juni 1905 Eli F. Heckscher.
Tornedalens Landtmanna- och
Folkhögskola
är, såsom af namnet framgår, närmast afsedd för befolkningen
vid vår gränsflod mot öster. Men — för att nu genast tillbakavisa
från visst håll framkastade påståenden — skolans uppgift är ingalunda
Social Tidskrift. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
