Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattade mälet i sikte, och för hvilken
kompromissen varit okänd. Bör man
ej glädjas öfver att det finnes ett
område där kompromissen, vår politiks
hörnsten, fått stanna utanför?
1 motsats till den
för-sta arbetarskyddskonfe-rensen ‘ Berlin, som hölls
i är 1890, har den nyligen
bnM faron fan afslutade konferensen i
B«™ att uppvisa
prak-tiska resultat. Under det
att den första genom förhållandenas
egen makt blott kunde uttala
platoniska önskemål och angifva grundliniema
för en blifvande
arbetarskyddslagstift-ning, har man detta år tagit upp tvenne
speciella frågor och, genom att på detta
sätt begränsa sin uppgift, förmått taga
ett betydligt steg framåt.
Femton regeringar voro
representerade, blott Ryssland och några
Balkan-stater lyste med sin frånvaro.
Konferensen har uppgjort förslag till
internationella öfverenskommelser
rörande användningen af hvit fosfor i
tändsticksindustrien samt kvinnors
un-dustriella nattarbete.
Man enades om följande förslag:
1) Från 1 jan. 1911 förbjudes
tillverkning, införsel och försäljning af
tändstickor, hvars tändsats innehåller hvit
fosfor. 2) Handlingarna rörande
ratifikationen skola inlämnas senast 31
dec. 1907. 3) Japans regering skall
inbjudas, att innan den 31 dec. 1907
förklara sig biträda denna
öfverenskom-melse. 4) öfverenskommelsen träder
i kraft så snart de på konferensen
representerade staterna och Japan
anslutit sig till densamma.
1 frågan om kvinnornas nattarbete
inom industrien förenade man sig om
följande förslag till internationellt
fördrag: Kvinnornas industriella nattarbete
förbjudes inom alla företag, som
sysselsätta mer än 10 arbetare och
arbeter-skor. Hvarje stat skall själf bestämma
hvad som menas med industriellt
företag, men grufvor, stenbrott samt
industrier, som syssla med ämnens
för-eller bearbetning skola alltid räknas
dit. Natthvilan skall omfatta minst 11
efter hvarandra följande timmar, och
tiden mellan 10 e. m.—5 f. m. skall
alltid inräknas däri. Dessa
bestämmelser kunna brytas endast efter på
grund af naturkraft inträdande hinder
i driften, samt vid bearbetning af lätt
förstörbara ämnen för att undvika för-
lust af råmaterial. I säsongindustrien
och i särskilda fall i alla yrken kan
den oafbrutna natthvilan under 60
dagar hvarje år inskränkas till 10
timmar.
Det blir nu de på konferensen
representerade regeringarnas sak att
genom diplomatiska förhandlingar föra
verket vidare. De mellan regeringarna
afslutade fördragen måste naturligtvis
ock erhålla folkrepresentationernas
gillande.
I n:o 3 af tidskriften
nixbn ornf- redogjordes för den
väl-latrfÜÎ di8a kamP>som vid detta
* års ingång utbröt mellan
kolgrufvesyndikatet och dess till
hundratusental uppgående arbetare. Arbetarne
måste återgå till arbetet, men de
er-höllo genom grefve Biilow den
preussiska regeringens löfte, att deras
huf-vudsakliga fordringar inom kort skulle
uppfyllas genom ändringar och tillägg
i gruflagen. I mars fick landtdagen
emottaga en kgl. proposition, som
visserligen icke helt uppfyllde arbetarnes
önskningar, men dock vittnade om
ärlig vilja.
Den behandling, som i den
ärkekon-servativa preussiska landtdagen kom
lagförslaget till del, var dock allt annat
än välvillig. 1 synnerhet voro de
obligatoriska, ständiga arbetarutskotten
denna representation en nagel i ögat.
och landtdagskommittén sökte etter
bästa förmåga att göra dessa
kontrollerande och förvaltande utskott till
ar-betsgifvames verktyg, hvilka skulle
förhindra sträjk och skulle kunna
afsät-tas om de sysslade med politik. Det hela
slutade med en kompromiss, som
uppgjordes mellan andra och tredje
läsningen, och hvilken äfven gillades af
regeringen. Intet parti är riktigt nöjdt
med resultatet, allra minst de
tyskkonservativa, som tycka att all
arbetar-skyddslagstiftning är af ondo, och
socialdemokraterna, som vredgas öfver
den njugghet, med hvilken arbetarnes
fordringar tillgodosetts. Onekligen
innehåller dock lagen en hel del
förbättringar af förut gällande bestämmelser.
Vagnkasserineen har förbjudits, i
stället ha böter införts, hvilka icke få
öfver-stiga 5 m. pr man i månaden.
Arbetarne ha rätt att välja en
kontrollerande förtroendeman. Obligatoriska
arbetar utskott, som skola verka för
ett godt förhållande inom arbetarne
sinsemellan och mellan dessa och ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
