Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betsgifvarne samt till dessa frambära
besvär o. s. v., skola införas vid
gruf-vor med minst 100 arbetare. Utskotten
kunna efter fruktlös varning upplösas, om
de öfverskrida sin befogenhet; efter
upprepad upplösning kan “öfvergrufrådet“
suspendera deras verksamhet på ett år.
Här är en svag punkt. Angående
arbetstiden stadgades inga allmänna
bestämmelser. Räcker ned- eller
uppfarten mer än V2 timma, räknas den
öfverskjutande delen till arbetstiden.
Slutligen finnas särskilda bestämmelser
rörande arbetet i heta grufvor.
n— ägde rum i Köln den
ES/jtfl 22-27 maj. 213
repre-~ sentanter för 63 fack med
tillsammans 1,252,000
ar-kongressen betare hade infimnjt sig
År 1893 voro endast 300,000 arbetare
representerade.
Vid kongressen behandlades flera
frågor af synnerligen stort intresse, så
t. ex. fackföreningarnas ställning till
storstråjken. Inledaren medgaf, att det
kan tänkas fall, då en storsträjk blefve
oundviklig, men i det hela uttalade
han sig bestämdt emot densamma.
T. 0. m. en segerrik storsträjk skulle
medföra ytterst stor ekonomisk
kraftförlust för segraren, och han afrådde
från all agitation för storsträjken.
Kongressens öfvervägande flertal var af
samma mening. I resolutionen
uppmanades fackföreningarna att på ett
efter förhållandena lämpadt sätt kämpa
för lagstiftning till arbetames bästa.
Taktiken för denna kamp har att rätta
sig efter omständigheterna.
‘Kongressen anser därför alla de försök
förkastliga, som genom agitation för den
politiska massträjken söka fastlägga en
viss taktik. Den anbefaller de
organiserade arbetame att energiskt
bekämpa dylika försök.“ Bästa medlet
för arbetarklassens frammarsch vore ett
stärkande af organisationerna.
Frågan om fackföreningarnas och
konsumtionsföreningarnas inbördes
ställning inleddes af v. Elm och
framkallade liflig debatt. Denne klandrade
det ringa intresse som så länge visats
konsumtionsföreningarna från
fackföreningarnas sida. Han klandrade den
vinsthunger, som framträdt inom många
konsumtionsföreningar, och hvilken
föranledde. att deras biträden hade mindre
förmåner än de, som voro anställda hos
andra arbetsgifvare.
Konsumtionsföreningarna borde vara mönsterarbets-
gifvare. Emellertid vore det omöjligt
för konsumtionsföreningarna att bevilja
arbetarnas alla fordringar, ty
‘fackföreningarna uppställa dock ofta
oförnuftiga Fordringar“, ett yttrande, som väckte
så stort missnöje, att v. Elm senare
måste bortförklara detsamma. Han
uppmanade till grundande af kooperativa
produktionsföreningar, hvilket skulle
underlättas därigenom, att
konsumtionsföreningarna för detta ändamål afsatte
en viss procent af vinsten. Inledaren
kritiserade stats- och
kommunalmyndigheter, som sökt hindra sina
arbetares anslutning till
konsumtionsföreningar.
Kongressens resolution följde
inledarens mening. I resolutionen
fastställdes en skiljedomsordning för tvister
mellan fack- och konsumtionsföreningar.
I frågan “arbetarråd eller arbetsråd*
stodo meningarna skarpt emot
hvarandra. Tysklands demokrati arbetar
för upprättandet af en lagligt erkänd
representation för arbetarintressena och
frågan är nu, huruvida denna skall
bestå af såväl arbetsgifvare som
afrbe-tare (arbetskammare) eller blott af
arbetare (arbetarkammare). Kongressen
uttalade sig slutligen med stor
majoritet för arbetarkammare. Den aktiva
och passiva valrätten till dessa skulle
tillkomma alla myndiga arbetare och
arbeterskor. Det proportionella
valsättet skulle komma till användning.
Rörande sträjkunderstöd beslöts, att
skyldighet att lämna sträjkunderstöd
i första rummet tillkommer
vederbörande fackförening; vid oväntadt stora
sträjker kan understöd lämnas från
landsorganisationen. Insamling till strä
jk-fonder borde ske innan de sträjkandes
egna medel voro uttömda. Vidare
skulle man tillse att
understödsverk-samheten ej sköttes så, att en
fackförening vjd sträjkens slut hade större
kassa än vid dess början.
Åtskilliga andra angelägenheter,
hvilka här måste förbigås, förelågo vid
kongressen. Nästa kongress hålles
1908 i Hamburg.
n— ___som proklamerades i april
\ Jin/H detta år på kongressen i
num^pnitr R°uen. har ej länge för-
Li blifvit obruten- Det stora
socialistiska “block‘,som
skulle bildas i kammaren fick snart
rem-nor. Redan i början ställde sig några
framstående kammarledamöter afsides, men
skismen kom till stånd då f. d. historielä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
