Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
staden och dess invånare bidrog jämte det harliga vädret att göra vistelsen i
Piteå behaglig för kursdeltagame. Landshöfdingens och biskopens närvaro, de
gedigna föredragen, de stämningsfulla talen, sången och det angenäma samlifvet
med flitigt tankeutbyte kursdeltagare och föreläsare emellan, allt främjade säkert
kursens mål: att till innebyggarne i landets aflägsna bygder bana väg och väcka
intresse för tidens idé- och kulturströmningar. Och föreläsare sådana som
professor Edén, lektor Ottelin, direktörerna Melander och de Vylder samt kandidat
A. Edin, den sistnämnde kursens energiske och outtröttlige anordnare, förstå
att icke blott meddela kunskap utan att väcka och elda sina åhörare för
fosterländska och ideella sträfvanden.
Sjglfva ungdomsmötet, som utgjorde kursens afslutning, började på
midsommaraftonen. Det inleddes med tal af direktör Melander och en föreläsning
af lektor Ottelin öfver ”Samtida svensk lyrik*. Därpå företogs en utflykt på
ångbåtar till Högsböle vid hafsbandet, där midsommarvaka hölls. Dans, sång
och lekar aflöste hvarandra och stämningsfulla och manande tal höllos till
ungdomen. Vid högmässan i Piteå kyrka midsommardagen predikade Biskop
Bergqvist, under mötets fortsättning talade lektor Ottelin om nykterhets- och
folkbildningsarbetet i vårt land. Direktör de Vylder skildrade några drag ur
det svenska folkets egenart och naturens karaktär, kyrkoherden Hömström
frambar ett varmt personligt vittnesbörd om kristendomens lifsvärde och direktör
Melander talade om den unisona sångens betydelse. Afslutningen förrättades
af Biskop Bergqvist som framhöll det pågående folkbildningsarbetets betydelse
som särskildt ur nationell synpunkt låge däri, att den klyfta, som i
bildnings-hänseende skiljde olika samhällsklasser från hvarandra minskades och den
nationella samhörighetskänslan stärktes.
Och deltagarne i Piteå mötet kände att denna tredje sommarkurs i
Norrbotten säkert verkat just i denna riktning. _
Det skånska ungdomsmötet.
I Bökeberg och Lund afhölls under midsommardagarna ett ungdomsmöte
hvartill inbjudan utfärdats af bl. a. Skånska ungdomsförbundet jämte en del
nykterhetsföreningar. Detta möte var det - första i sitt slag inom Skåne, och
som sådant betraktadt, får man säga att mötet i sin helhet var vällyckadt, och
de?s tanke att utvidga ringen af de skånska ungdomsföreningarna har goda
utsikter att bli förverkligad. Mötesdeltagarnas antal kunde anslås till mellan
2 och 3,000.
Mötet öppnades af ”Skånes skald* d:r A. U. Bååth, som uppläste en af
honom författad, anslående prolog. Efter några korta hälsningsord af ordf. i
Skånes ungdomsförbund, prof. N. Pfannenstill bestegs talarestolen af
Folkbildningsförbundets ordf. d:r Knut Kjellberg från Stockholm, som höll ett med
logisk klarhet och skärpa framfördt föredrag, hvilket torde ha utgjort hela festens
glanspunkt. Till ämne hade talaren valdt *Kulturglädje*, och han utgick
därifrån, att den allt mera öfverhandtagande industrialismen verkar tröttande och
förslappande på kropp och själ, och att det ej vore underligt att det fanns många,
som försökte att för en stund häfva detta slapphetstillstånd genom förtärandet
af spritdrycker och andra njutningsmedel. Med styrka betonade han att intet
kan skänka den njutning och behållning som kunskapens och bildningens rika
skatter. Tal. var förvissad om att den moderna kulturen och dess under kamp
och möda förvärfvade resultat skulle bli allas gemensamma egendom och bereda
äfven de djupa lagren kulturglädje, den enda sanna glädjen.
Detta föredrag belönades af nära nog demonstrativa applåder.
Lektor V. Hedqvist talade om de kyrkliga förhållandena i det medeltida
Skåne, och svenske pastorn i Köpenhamn N. Widner talade för fosterlandet.
Andra mötesdagen, midsommardagen, voro deltagarna samlade i Lund, där
tillfälle var att under arkivarien L. Weibulls ledning bese domkyrkans inre,
göra besök i de olika museerna etc. På eftermiddagen tågade deltagarna i
samlad tropp till monumentet öfver de fallna i slaget vid Lund.
Museumsin-tendenten H. E. Larsson gaf en skildring af slaget vid Lund samt sade några
ord om situationen för dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
