- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1905 /
276

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jordreformrörelsen.

En kort öfverblick.

Ehuru flertalet af vårt svenska folk väl knappast ännu hört ordet
‘’jordreform*’ nämnas eller haft kännedom om att en jordfräga existerar,
förhåller det sig dock så, att den modäma jordreformrörelsen, fastän
den är den yngsta, i utlandet intar en mycket framskjuten plats bland
vår tids stora sociala rörelser.

I fråga om kraf och organisation bildar denna sociala rörelse
mindre än flera andra ett helt och slutet, något som väl hufvudsakligen
beror på den betydelse som jordreformvännerna tillägga den individuella
själfständigheten och friheten, samt på deras tämligen klara insikt om,
att de olikartade förhållandena i de olika länderna kräfva ett
fram-gångssätt afpassat därefter. Gemensamma beröringspunkter mellan
anhängame af denna rörelse i olika länder finnas naturligtvis dock.
Till dem hör förnämligast den åsikten, att jordfrågan utgör den
väsentligaste delen af vår tids sociala problem och att reformering af
jordbesittningen är en nödvändig förutsättning för ett vidare framgångsrikt
socialt reformarbete. Jordreformrörelsen är hvarken helt individualistisk
eller helt socialistisk. Såväl den ena som den andra ståndpunkten
finna jordreformvännerna onaturlig. Människonaturen är till sitt väsen
individuell-social. Den naturliga gränsen för den ekonomiska
rörelsefriheten utgör monopolen. När ett företag eller en institution utvecklats
till ett monopol, bör samhället ingripa; men öfriga icke monopolartade
företag kunna tryggt öfverlåtas åt fri och oinskränkt konkurrens. I de
naturliga monopolen, först och främst i det privata jordmonopolet
ligger den onaturliga förmögenhetsfördelningens, exploateringens
hjärterot; när den afklippes kommer försoningen mellan individualism och
socialism af sig själf.

❖ *

*



Redan under 1700- och under 1800-talens förra hälft och midt
saknades det icke män, som insågo det orättvisa och ödesdigra vid
den privata jordbesittningen. Jag erinrar om de franska fysiokratema,
hvilka bland annat gjorde gällande att jorden borde bära all skatt,
engelsmannen Thomas Spence, hvilken redan 1775 kräfde att
kom-munenerna borde öfvertaga jorden, skotten W. Oligvi, som 1782 i
anslutning till fysiokratema, fastän på själfständiga grunder, hvilka ha
åtskilliga beröringspunkter med den modäma jordreformläran, begärde
att grundskatten skulle utgöra den enda skatten till staten; Herbert
Spencer och J. St. Mill framhöllo båda i likhet med de två förut
nämnda det onaturliga i privat jordbesittning; Spencer yrkade på jordens
fullständiga nationalisering, medan Mill lät sig nöja med att föreslå
den oförtjänta värdetillväxtens indragning genom beskattning. Men
alla dessa och många flera röster ej blott i England utan äfven i
Tyskland och annorstädes förmådde icke slå igenom med sina ideer, äfven
om flera såsom Chartistema i England och belgaren de Colins i Frank-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:56:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1905/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free