Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rike och Belgien lyckades samla rätt många anhängare omkring sig
för sina jordreformplaner.
Först när Henry George på slutet af 1870-talet började verka för
saken och 1879 utgaf sitt epokgörande arbete “Framåtskridandet och
fattigdomen“ började ett mera allmänt intresse för jordfrågan och dess
lösning ge sig tillkänna.
På grund af den särskilda betydelse, som Henry Georges
socialekonomiska läror haft och fortfarande ha för jordreformrörelsen, vore
det skäl att i detta sammanhang närmare redogöra för de samma. Af
hänsyn till utrymmet få vi emellertid nöja oss med att beröra några
af dess väsentligaste punkter.
Det herravälde, som människorna erhållit öfver naturen genom vår
tids högt utvecklade vetenskap och teknik, har haft ett enastående
materiellt framåtskridande till följd. Men den oerhört ökade
förmögen-hetsproduktionen har blott i ringa grad kommit de aktiva faktorerna i
produktionen, arbetet och kapitalet till godo — arbetslönerna hålla sig
alltjämt på den nivå, under hvilken arbetarna äro ur stånd att
uppehålla lifvet, och det egentliga kapitaletsvinst (kapitalräntan) har
icke ökats utan tvärtom. Det är på jorden — den passiva faktorn
i produktionen — som fördelarna väsentligen komma. Jordräntan
eller själfva jordens värde har en ofantlig tillväxt att uppvisa, särskildt
i industrisamhällena. Den stegrade produktionsförmågan,
befolkningens tillväxt, allmänna förbättringar gör jorden mera fördelaktig
och därigenom mera värdefull och dess ägare erhålla stora oförtjänta
inkomster. Här ha vi grundorsaken till den onaturliga
förmögenhets-fördelningen. En ytterligare orsak till jordvärdets stegring är den
spekulativa användningen af jorden, som alltid gör sig gällande, så
fort det blott finnes utsikt till att behofvet af jord kommer att tilltaga.
Denna prisstegring är den mest skadliga och förorsakar onaturligt höga
arrenden och hyror, förlamar näringslifvet, ger upphof till
affärsstock-ningar och kriser.
Huru jordvärdet stiger i en växande stad torde följande exempel
ge en föreställning om. I hjärtat af Chicago har en tomt å 1/i acre
(c:a 10 ar) allt sedan stadens grundläggning varit föremål för
noggranna värderingar. 1830, då invånarantalet blott utgjorde 50 personer,
hade tomten ett värde af 20 dollars. 1855 hade staden 80,000
invånare och tomten ett värde af öfver 40,000 dollars. 1870 voro
siffrorna resp. 300,000 och 100,000; 1880 500,000 och 130,000;
1890 1 milj. och 900,000; 1894, hvilket är det sista år, hvarifrån
uppgifter innehafvas, utgjorde befolkningen i staden 1 i/i milj. och
tomtens värde 1 J/4 milj. dollars. — År 1830, säger d:r Adolf Weber
i ett nyligen utkommet arbete, motsvarade tomten värdet af c:a 13
vanliga arbetsdagar. På 1850-talets midt hade man redan behöft lämna
100 års “arbete“ (till genomsnittslön) för att komma i besittning af
tomten; på 80-talets midt hade knappt 500 år räckt till; 1890 mot-
*) Med >kapital» förstår George och jordreformvflnnerna i allmänhet den del af
förmögenheten som anvflndes till att frambringa annan förmögenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
