Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan inskrifning af tomträtten ägt rum, “skall byggnad, stängsel
eller annan för stadigvarande bruk afsedd anläggning, som finnes å
tomten och ej är i tomträttsaftalet förbehållen tomtägaren, såsom
tillbehör hänföras till tomträtten.“ Inteckning i tomträtt kan ej ske annat
än för visst belopp i penningar och ej annat än i hela tomträtten (ej
i del däraf alltså). Inteckning kan ej heller meddelas i flera tomträtter
för samma fordran.
Öfriga föreslagna detaljbestämmelser torde sakna allmännare intresse.
Georg Stjemstedt.
Ställningen mellan arbetsgifvare och
arbetare i vårt land.1
III.
Socialismen och arbetarerörelsen.
Herr E. B:s “svar“ på undertecknads artikel i senaste häftet af
Social Tidskrift är i själfva verket snarare en belysande illustration för
det berättigade i den ståndpunkt arbetsgifvarna intaga. “ Striden mellan
kapital och arbete“ — redan det uttrycket dömer sin sagesman, liksom
så många af socialismens ytterlighetssatser. Herr E. B. och hans
meningsfränder kunna ej göra anspråk på att anses vilja åstadkomma
en praktiskt utförbar utveckling till en högre kulturnivå af
samhällsförhållandena, då de för det första ej inse kapitalets välsignelsebringande
betydelse och för det andra, åtminstone teoretiskt och officiellt,
ringakta allt annat arbete än kroppsarbetet. Då härtill kommer
ifrågavarande partis förnekande af betydelsen af olika premiering, i form af
olika hög lön eller effektiva ackord för olika kvalificeradt arbete, så
torde det för hvarje utom nämnda partis politiska intressen stående
person vara klart, att inför detsamma gälla ej förnuftsskäl.
En enda punkt i hr E. B:s uppsats kräfver ett bemötande,
nämligen den å sid. 254 uttryckta meningen om “sträjkbrytare“ och
arbetames ställning till dem. De som upphöjt oförnöjsamheten och
klasshatet till “dygder“, få finna sig i att brott mot dessa “dygder“
af fria och lojala medborgare ej betraktas såsom förbrytelser. Äfven
om jag ser saken från synpunkten af kapitulation, måste för mig frågan
ställa sig så, att “sträjkbrytare“ och “b lockad bry tare“ ej äro, med den
utveckling (eller urartning!) senare tiders arbetarestrider och
anledningarna till desamma nått, att betrakta såsom "förrädare“ — enär de
ej kapitulera från en för deras egen och deras kamraters välfärd
fördelaktig och lojal ställning, utan från en olycksbringande och revolutionär
ståndpunkt. Och då därjämte, såsom i regeln är fallet om
sträjk-brytandet ej göres, den omedelbara nöden hotar — hvilken t. o. m. vid
1 Den af E. B. utlofvade fortsättningen af hans artikel “Ett svar från
arbetarehåll”, har icke hunnit bli färdig att inflyta i detta nummer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
