Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bostäderna, som ligga i några rader, äro redan till det yttre så
inbjudande, att man genast önskar taga dem i besittning. Och när man
studerat rumsanordning och inredning, finner man att det är ett storartadt
arbete som af de 20 arkitekterna nedlagts för att göra bostäderna
bekväma, sunda och samtidigt billiga. Nästan hvarje hus skiljer sig från
de andra i något afseende. De allra flesta ha å nedre botten dagrum,
kök och tvättstuga samt å den öfre våningen två ä tre sofrum. Alla
hus äro försedda med källare men flera sakna vind. Samtliga hus äro
uppförda af sten, men genom en mångsidig användning af cement,
målning i olika färger af fönster och utsprång ha husen erhållit ett
mycket växlande utseende. Såsom exempel å bostäderna vid Cointe
visas här några typer samt planritningar.
Hvad kostnaden för husen beträffar öfverstiger den i intet fall
4,500 francs (3,240 kr.). Under antagande att tomtkostnaden uppgår
till 1,000 francs kan en arbetare i Belgien förvärfva sig ett eget hem
på följande villkor genom anlitande af riksförsäkringsanstalten:
1) Utan lifförsäkring: Under 25 års tid betalas 29 å 37 francs
(20 å 26 kr.) pr månad, d. v. s. 240 å 312 kr. pr år.
2) Med Itfförsäkring, då vid dödsfall huset tillfaller de
efterlef-vande utan vidare betalningsskyldighet: för en person vid 25 årsålder:
33 å 45 frcs (23 å 32 kr.) pr månad, d. v. s. 276 å 384 kr. pr år.
Icke mindre än 80 % af låntagarne hos riksförsäkringsanstalten
har användt sig af lifförssäkringsformen. Det inses utan vidare huru
gynnsamma villkoren äro för anskaffandet af egna hem i Belgien.
G. H. von Koch.
Ställningen mellan arbetsgifvare och
arbetare i vårt land.
IV. ”Makt och disciplin” ur arbetaresynpunkt.
I en uppsats i 7 d:e häftet af denna tidskrift framhöll undertecknad,
med anledning af hr N. F:s artikel, att arbetarnes sammanslutning
uppkommit därför, att utan densamma arbetarnes frihet vid arbetsaftalets
ingående skulle vara illusorisk och vidare att arbetsgifvaren då ensam
komme att bestämma öfver arbetsvillkoren, hvilket skulle leda till en
underbetald och till sin lefnadsstandard nedprässad arbetareklass, något
som skulle lända till skada icke allenast ur arbetareklassens egen, utan
jämväl ur samhällets och industriens synpunkt.
Det återstår att säga några ord om hr N. F:s tal om “makten“
och “disciplinen“ i hans första artikel. Hr N. F. öfverdrifver där
väsentligt den maktställning fackföreningarne inneha och framställer
framför allt oriktigt syftet med och användningen af densamma. Det är
medbestämmanderätt arbetarne vilja ha i sin egenskap af den ena
parten i arbetsaftalet, och det är ju icke rätt, ej heller, som ofvan
nämnts, ledande till det bästa, om de icke ernå detta. Men arbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
