Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifvame mena, att om de icke ensamma få bestämma öfver arbetsaftalet,
öfver lönevillkoren, så har en obefogad inskränkning af deras makt skett.
Att sammanslutningen gifvit arbeta me en viss makt är tydligt,
och det är ju äfven meningen att genom den gifva arbetarne förmåga
att inverka på sina lönevillkor; men denna förmåga är ju ett medel
och icke något mål i och för sig.
Men det är denna medbestämmanderätt öfver arbetsvillkoren som
N. F. i själfva verket anser att arbetarne icke böra hafva, och han vill
motivera detta genom att fråga om ej “kunskap berättigar till makt
och bestämmanderätt då det gäller materiell verksamhet?“ Om två
parter skola ingå ett aftal, berättigar väl det ej den ena parten, äfven
om han ägde mer kunskap, att förneka den andra partens rätt att ha
inflytande på aftalet och att söka skaffa sig förmåga därtill. Men här
gäller det ju kunskap om arbetsförhållandet, och där är, det har hr
N. F. själf visat, kunskapen skäligen ensidig då den blott framställes
ur arbetsgifvarens synpunkt, och blir sålunda tillämpad, såsom jag förut
framhållit, ingalunda till det helas gagn.
Hr N. F. utslungar mot arbetarne och deras talsmän, eller, som
han älskar att uttrycka sig, “dessa socialistledare“, att de icke fästa
afseende vid arbetskunnighet och arbetsintensitet. Jag vill ingalunda
förneka att hos fackföreningsrörelsen och dess medlemmar kunna finnas
brister. Men det är en billig kritik, säger alldeles riktigt professor
Cassel härom, som grundar sig på ett begynnelsestadiums svårigheter. Ty
historiskt sedt, är ju fackföreningsrörelsen jämförelsevis ung i vårt land.
Och dessa brister härleda sig för öfrigt icke från fackföreningsrörelsen
själf, de finnas trots den, de härstamma i många fall från den tid då
ännu inga fackföreningar funnos, och dessa brister ha måhända ännu ej
hunnit bortarbetas. Hvad nu det af hr N. F. gjorda ofvannämda
påståendet beträffar, är det tvärtom så, att med organisationen skola
arbetarne blifva intresserade af att arbetet ger bästa möjliga resultat.
För den oorganiserade arbetaren är det, i det stora hela, ganska
likgiltigt, hvilket resultat som uppnås, ty han saknar all förmåga att utöfva
något inflytande på lönens storlek. Den organiserade arbetaren har
däremot intresse af att den samfälda arbetsprodukten blir den bästa
möjliga, emedan hans utsikt att med organisationens hjälp höja sin
lön då ökas. Ett sådant intresse motverkar icke utan främjar
arbetskunnighet och arbetsintensitet, det sednare dock gifvetvis alltid med
tanke på att själfva slitningen af kroppskrafterna måste hållas inom det
naturligas och förnuftigas gränser. Men arbetsintensiteten är icke alltid
beroende af ökad kroppslig ansträngning; det finns ju andra faktorer
som därvid äfven spela in. Bristerna i arbetsintensitet och resultat bero
också ofta på ledningen af företagen, på just arbetsgifvaren själf eller
den han sätter i sitt ställe. Exempel därpå saknas sannerligen icke!
Arbetsgifvaresidans representanter borde ägna den saken en smula
uppmärksamhet och icke endast ständigt komma med förebråelser mot
arbetarne. Huru oberättigade de i detta fall äro, framgår ju af det
ofta erinrade förhållandet, att de svenska arbetarne i Amerika anses
vara bland de bästa därstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
