Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
seminariet. Universitetet borde stå öppet för folkskollärame att där öka
sina kunskaper. Det privata initiativet borde få större rum som
motvikt mot byråkrati. Under öfverstyrelsen skulle stå lokalstyrelser,
representerande olika yrken. Fortsättningsskolor borde anordnas i städerna,
på landet äro folkhögskolorna den naturliga fortsättningsskolan, men de
borde tiodubblas. Genom en konstig manöver af prof. v. Schéele om
ämnets begränsning urspårade diskussionen alldeles.
Det blef ett stort protestmöte mot de nuvarande byråkratiska
skolformerna och mot att prästerna ha så stort inflytande. Dessa sökte
häfda sin ställning därmed, att de voro skolans bästa vänner.
Undertecknad vågade sig protestera däremot och framhöll, att de först borde
reformera sig och blifva folkvänner. Framhöll bl. a. att barnen i
folkskolans högsta klasser borde få en förståndig undervisning i sexuell
hygien. Detta mottogs hörbarligen med blandade känslor.
Komminister Svanbom från Björklinge skiljde sig från prästerna genom ett
ypperligt anförande, hvari skolans eländiga sanitära förhållanden
påpekades. Nästan alla talare önskade religionsundervisningen reducerad
och reformerad.
Om ungdomsrörelsens mål och medel inleddes en diskussion af
fil. kand. Ali Nordgren. Ungdomsrörelsen borde i politiskt afseende
vara neutral och ej påtryckas någon religiös prägel. Den borde nära
förbindas med folkbildningsarbetet, men äfven omfatta nöjen och idrott.
Af diskussionen framgick att prästerna ansågo det som ett mål att ställa
ungdomsrörelsen under kyrkans inflytande; vidare framhölls att
landsbygdens ungdom borde läras att spara och att älska sitt fosterland.
Häremot invände predikant Aug. Pettersson, att när dessa se att deras
herrar på en kväll festa upp så mycket som en tjänare kunde få i lön
på ett helt år, så vore det ej att förvåna sig öfver, att tjänarne äfven
ville hafva sig en glad stund. Fosterlandskärleken väckes ej med att
man i stället för allmän rösträtt ger arbetareklassen åkarpslagar. Lektor
Ottelin framhöll att ungdomsrörelsen borde göra våra samhällsmedlemmar
jämnbördiga, förordade att ungdomen fick dansa. Ungdomsrörelsen fick
ej blifva religiös, ty då blef den lätt osund och oungdomlig. Pastor
Svanbom talade sympatiskt och förstående för arbetarne och deras
sträf-vanden. Man måste tro på ungdomen och det borde göras möjligt för
ungdomen att tidigt bilda hem. Talade för sociala reformer, mot att
ungdomsrörelsen fick religiös prägel och slutade med att utbringa ett
lefve för den kulturella ungdomsrörelsen. Heder åt den prästen!
Om diskussionen angående skolan och utvecklingsläran är endast
att säga, att det blef ett mycket hetsigt gräl mellan fritänkare och
präster, däri en kyrkoherde Hammargren särskildt utmärkte sig med
sina cyniska och personliga anföranden. Värdiga motståndare mot
hvar-andra voro d:r Bratt och pred. Pettersson.
Anordningarna för kurserna voro nog i det stora hela bra, dock
vill jag framhålla såsom en anmärkning det olämpliga uti att inblanda
ett sådant sällskap som “kyrkosångens vänner“ med sin kongress i
årets sommarkurser. Därifrån hördes nämligen många missljud, exempelvis
biskop Ullmans inledningstal till en diskussion, hvari han omotiveradt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
