Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIAL TIDSKRIFT
ORGAN FÖR FOLKBILDNINGSARBETET OCH DE SOCIALA FRÅGORNA
S. A. Hedin.
Den 20 september 1905 afled efter årslånga lidanden Sven Adolf
Hedin, den af alla kände riksdagsveteranen, om hvilken med rätta kan
sägas, att ban under fyra årtionden mer än någon annan varit
föregångsmannen i vårt politiska lif. Att han varit en i allo märklig
personlighet, utmärkt genom snille, lärdom och viljans energi, hafva både
vänner och fiender betygat; men om värdet och betydelsen af hans
lifsgärning skall man tvista, till dess eftervärlden, som med oväld
dömer, sätter honom på hans rätta plats. För många bland vännerna
af det bestående, för de räddhugade, som ej älska att störas i sin
lugna ro, var han först och främst nedbrytaren med de revolutionära
böjelserna, den brutale våldsmannen, hvilken ofta med hotfullt sinne
höll räfst med de högtstående eller blottade de många refvorna i en
samhällsordning, som “de samhällsbevarande“ ansågo vara utan vank.
De frisinnade åter, framåtskridandets uppriktiga vänner anse, att den
döde varit något annat och mycket mer än den rena negationens man.
De kunna ju icke förneka, att de räfst- och rättareting han höll,
utgjorde en betydande del af hans offentliga verksamhet och att hans
kritik, ehuru nyttig och nödvändig, ej sällan var hårdhändt nog och
någon gång tog miste om sitt föremål. Men de förmena, att den stränge
kritikern äfven var en de framtidsdigra initiativens man och att hans
storhet i främsta rummet låg i hans många positiva reformförslag,
hvilka tillsammans kunna sägas hafva utgjort hans politiska program.
Grundtankarna i detta program, som är eller borde vara den svenska
demokratiens, uttrycktes redan för fyra decennier sedan klart och tydligt
i hans ryktbara “femton bref från en demokrat till svenska riksdagens
medlemmar“, och de gingo sedermera under skiftande omklädnader
igen i så godt som allt hvad han talade och skref ända till sin
lefnads slut. Vid sina en gång uttalade reformkraf höll han troget
fast, emedan han funnit dem rättfärdiga, och han har kämpat för deras
Social Tidskrift. oo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
