Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nya sociala krafter i riksdagen.
Den säkraste grunden för det sociala reformarbetets framgång måste
sökas hos de breda folklagrens intresse och mognad för social utveckling.
Att sätta hela sitt hopp till riksdagen, medför säkerligen *stora
missräkningar, ty riksdagen är ingen plantskola för nya idéer utan en praktiskt
beslutande församling. Skall en ny och stor social fråga »föras fram
till en lycklig lösning måste den göras till en hjärtesak för hela folket,
hvilket endast kan ske genom ett intensivt upplysningsarbete. Sedan
kommer det an på om regering # och riksdag äro skickade att
genomföra en lycklig lösning. Och från denna synpunkt är det lätt
förklarligt att de sociala reformernas vänner med yttersta intresse af-:
vakta resultatet af de hvart tredje år
försiggående valen till Andra kammaren.
Hvad kan då sägas om de nu
af-slutade valen? I korthet uttryckt, att de
mer än någonsin tillförne gjort Andra
kammaren till ett språkrör för hela folket.
Framförallt gäller detta om den
kroppsarbetande befolkningens representation, som
hittills utgjorts allenast af 3 å 4 personer,
men genom nyvalen ökats till 14. Nästan
alla de nya arbetarrepresentanterna ha inlagt
betydande förtjänster inom fackförenings-,
kooperations- eller nykterhetsrörelsen, men
de flesta äro ännu föga kända af den stora
allmänheten.
Detta kan däremot ej sägas om de
två af Stockholm nyvalda arbetarrepresentanterna, Lindqvist och Blomberg.
Båda äro sedan länge kända på grund af den framstående roll de spelat
i vårt lands arbetarrörelse. Herman Lindqvist började sin bana som
möbelsnickare, blef därefter allt mera betrodd inom träarbetarnes
fackförbund och 1897 dess förtroendeman. Efter Fredrik Sterkys död år
1900 kallades han att öfvertaga den högsta platsen inom arbetarrörelsen,
ordförandeskapet inom den s. k. landsorganisationen, hvilken genom
sina 30 anslutna fackförbund räknar omkring 83,000 medlemmar. I
nästan alla senare tidens arbetskonflikter och alla för arbetarrörelsen
viktiga händelser har han intagit en ledareroll. Det torde vara en erkänd
sak, att han därunder förvärfvat sig ej blott ett nästan enastående
förtroende från arbetarne, utan äfven aktning från arbetsgifvaresidan. Det
är nu så, att man i strider af principiell innebörd älskar att se klara
färger, oafsedt om de stämma öfverens med ens egen. Och L. är
framförallt den klara och bestämda ståndpunktens man. Att riksdagen
i honom fått en i arbetarefrågor väl underrättad och dugande kraft
torde vara utom allt tvifvel. Detsamma kan sägas om den andra arbetar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
