Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har herr Knut Tengdahl i Stockholms
stadsfullmäktige väckt motion om
anslag till dispensärer.
tyckas blifva allt
van-¡Sä ligare i utlandet. I Times
offentliggjordes nyligen
resultatet af de
under-kommilteer. sökningar) som anställts
af en frivillig förening rörande de sociala
förhållandena i Dunaee, en stad i
Skottland. Dundee är ett centrum för
juteväfs-fabrikationen och har en särdeles svår
konkurrent i Calcutta. Följden har
blifvit att den skotska industrien
endast kan hållas vid lif genom
användning af billig kvinlig arbetskraft.
Undersökningen omfattade
bostadsförhållandena, arbetarnas löner,
genomsnittliga inkomster och utgifter,
kvinnoarbetets följder m. m. Angående
stadens bostadsförhållanden yttrar
kommittéen, att Mandtbefolkning, som
förflyttas till denna miljö, måste, huru
sunda åsikter de än må hysa om det
passande och snygghetens fordringar,
genom själfva förhållandenas nödtvång
inom kort förlora sin själfaktning och
upphöra att söka förbättra sin ställning.»
Rent hemska äro de siffror, som
kommittén meddelar rörande
bamadödlig-heten, som 1904 uppgick till 174 pr
mille. Detta sammanhänger med
mödrarnas fabriksarbete; i åldern mellan
20—45 år har Dundee 3 kvinnor på 2
män, och kvinnan är i många fall
familjens “försörjare". Nogrann
undersökning af 331 familjer visade, att 240
mödrar hade arbetat både före och
efter sitt giftermål, 91 blott före eller
ej alls. Hos den förra gruppen var de
födda barnens dödlighetsprocent
under de första lefnadsåren 59 procent,
hos den senare 42 procent. — Att
arbetarbarnen i afseende på längd och
vikt kommo betydligt efter de
förmögnare klassernas barn behöfver
knappast omtalas.
i Genom införselförbud
ÄÄ dyrbara ochbesvär-
lysmana. Iiga kontrollbestämmelser
har det i Tyskland mäktiga
agrarpartiet åstadkommit en prisstegring på
näringsmedel, som satt sinnena i
osedvanlig jäsning öfver hela landet. Tack
vare de höga tullmurarna medföra
dåliga skördar prisstegringar, som äro
ytterst betungande för arbetsklassens
ekonomi. 1 fjol var skörden dålig;
följden blef att en betydlig
inskränkning företogs i nötboskaps- och svin-
Den tyska
föreningen
för
socialpolitik
uppsättningarna, hvilket åter medfört
att köttpriserna detta år äro IV2 å 2
ggr högre än 1904.
Landtbruksmini-stern och regeringens chef har fått röna
skarpt klander för sin likgiltighet och
mycket litet synes verkligen ha
vidtagits för att åstadkomma drägligare
förhållanden.
höll i slutet af sept. sitt
årsmöte i Mannheim.
Mötet var talrikt besökt af
Tysklands yppersta
krafter på socialpolitikens
och nationalekonomiens område,
dessutom af en del stora arbetsgifvare och
arbetarerpresentanter. En märklig
diskussion om arbetarförhållandena i
privata jättefabriker inleddes af prof. Lujo
Brentano, hvilken uppritade
ytterlinier-na till en reform af arbetsaftal och
organisationsrätt. B. visade huru
sträf-vandet efter “skydd för de
arbetsvil-liga“ ofta blir ett skydd för
arbetsgif-varne att genom sträjkbrytare tvinga
sina egna arbetare. Många af
arbets-gifvarnes välfärdsinrättningar, hvilkas
förmåner arbetarne fruktade att
förlora, voro äfven hindrande för deras
ekonomiska emancipation. B. förordade
lifligt kollektiva aftal och erkännandet
af deras förutsättning, starka
arbetarorganisationer. Dessa skulle af
arbets-gifvaren betraktas såsom lika berättigad
förhandlingspart, och bestämmelserna i
de kollektiva aftalen skulle få samma
rättsliga giltighet som individuella
aftal. Under diskussionen framhölls från
arbetsgifvarehåll, att man i arbetarnes
organisationer ej kunde se giltiga
förhandlingsparter, enär aftalets
vidmakthållande ej kunde garanteras
arbets-gifvaren. Det erinrades om
grufarbe-tarsträjken i Westphalen. Vidare
förklarade arbetsgifvame, att tariffaftalen
ej lämpade sig inom exportindustrien.
Den andra intressanta frågan som
behandlades rörde trustproblemet och
inleddes af Schmoller. Han framhöll
dels trusternas nödvändighet, dels de
skadliga följder de medförde. Som
botemedel föreslog han bl. a.
styrelsebeslutens offentlighet och inskränkning
i deras autonoma straffmakt mot
trust-medlemmar, statens ingripande i
trusternas pris- och exportpremiepoliiik genom
järnvägs- och tulltariffer, insättandet af
statsrepresentanter i bolagens kontrollråd
o. s. v. Schmollers delvis nog rätt
opraktiska förslag blefvo föremål för
ett hetsigt meningsutbyte. Direktören
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
