Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hällsordning*, ha nyligen förklarat, att de i jordvärdebeskattningen se ett medel
till att nä detta mål. Och det rätt starka kristligt-sociala arbetarepartiet i
Österrike, som i midten af augusti hade ett talrikt besökt representantmöte i Salzburg,
antog samtidigt en längre resolution i jordreform- och bostadsfrågorna, I hvilken
nödvändigheten af genomgripande jordreformer för att bostadsfrågan skulla kunna
lösas, betonades.
‘Partikongressen hyser den åsikten*, heter det, “att man endast då kan få
bukt med den samhällsvådliga jordspekulationen, när lagstiftningsmakterna och
kommunerna i lagstiftning och förvaltning tillämpa jordreformvännemas
grundsatser.“ — “Partikongressen ålägger därför partimedlemmar och organisationer*,
slutar resolutionen, "att lifligt värka för utbredandet af jordreformidéerna, ty först
när dessa tillämpas, ha vi utsikt att få bostadsfrågan löst.*
Vidare ha nu senast två tyska politiska partier, nämligen det kristligt
sociala på sin partidag i Essen och tyska folkpartiet på sin partidag f Frankfurt
behandlat jordfrågan och å sina kommunalprogram uppsatt åtskilliga af de tyska
jordreformvännemas reformkraf. Båda partierna kräfva en beskattning af
tomterna efter det värkliga värdet, en särskild beskattning af den ’oförtjänta
värdetillväxten*, vidare utvidgning af kommunernas jordbesittning, kommunalisering af
monopolartade företag o. s. v. “Öfver allt“, skrifver Damaschke med anledning
häraf i sin tidskrift Deutsche Volksstimme,“ hvar man allvarligt befattar sig med
jordfrågan, kommer man till insikt om jordreformernas nödvändighet.
Motståndarna hafva nu blott ett fält, å hvilket de kunna hålla sig kvar: det är den
tyvärr ännu stora okunnighet eller likgiltighet som förekommer på detta område“.
J. H.
En social fråga, som vinner terräng.
Intresset för fattigvårdsfrågan synes i dessa dagar skjuta kraftig växt. År
1898 föranstaltades af en riksdagsman och en i fattigvården arbetande person,
rektor E. Sahlin och direktör G. Englund en utredning i denna fråga. Af 2,500
utsända frågoformulär återkommo 38 besvarade. Af samma antal detta år af
C. S. A:s fattigvårdskommitté utsända hafva redan närmare 700 återkommit.
Och de senare formulären upptaga 45 frågor, under det att de förra upptogo 6.
Dessa siffror äro talande nog. De bevisa, att man börjar inse, att
fattigvårds-frågans lyckliga lösning är en lifsfråga för vårt folk.
De glädjande erfarenheter af allmänhetens intresse, som fattigvårdskommittén
fått göra, inskränka sig likväl ej till de återgående formulärens antal. Det sätt,
hvarpå dessa besvarats, är i allmänhet mycket tillfredsställande. Man synes hafva
valt sina dugligaste och mest intresserade män att fullgöra uppdraget, eller ock
har fattigvårdsstyrelse, kommunalnämnd eller t. o m. kommunalstämma in corps
debatterat saken, och så har protokollsutdrag, stundom upptagande ett helt ark,
insändts. Vid den beramade fattigvårdskongressen i Stockholm, hvilken troligen
kommer alt äga rum hösten 1906, ha hittills omkring 200 kommuner i de mest
skilda delar af landet beslutit att låta sig representera. Redan nu vet man, att
intet län kommer att sakna representanter, ehuru antalet naturligtvis blir olika.
Så äro från Stockholms län anmälda 16, från Östergötlands 19, under det att
Hallands, Kronobergs och Blekinge län hittills anmält respektive 2, 3 och 5.
Men icke nog härmed. I förbindelse med kommittén träder den ena
enskilda personen efter den andra. Det har funnits dagar, då ankommande
postförsändelser uppgått till 90. Ån anhåller en prästman att för kommittén få framlägga
sina erfarenheter på området, och en annan framkommer med förslag till våra
fattighus, omdaning. Än insänder en läkare en uppsats om sjukvård på
landsbygden och en skollärare en verkställd utredning angående fattiggårdar i ett
helt län. Från ett samhälle begäres upplysningar och räd vid uppförandet af en
ny fattiggårdsinrättning, under det att från andra planritningar och
kostnads-förslag beredvilligt insändas. Och så begär man föredrag angående den eller
den särskilda grenen af fattigvårdsarbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
