Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ländska landtbruksministeriet eller som samt arbete för befolkningens
mate-dess fulla namn lyder, Department Of riella och andliga höjande. Huru djupt
Agriculture and technical instruction, den sociala rörelse, som nu genomgår
hvilket står under ledning af Horace Irland, verkligen trängt, kommer dock
Plunkett. Plunkett, hvars politiska mål att kunna mätas först, när de
storpo-är ett enigt Irland, har ej utan framgång litiska spörsmålen åter träda i
iör-sträfvat att sammanföra de skilda politi- grunden och uppröra sinnena,
ska och religiösa partierna i ett gemen- (Det ny Aarhundrede, aug.)
C. Sahl.
Sociala notisen.
Jordreformrörelsen.
Uttalanden af arbetareorganisationer och politiska partier.
Nästan ständigt ingå nya meddelanden om det alltjämt växande inträsse,
hvarmed jordreformidéerna omfattas i socialt reformvänliga kretsar. En icke
oväsentlig framgång ha jordvärdeskattens anhängare i England rönt, därigenom
att de lika talrika som inflytelserika engelska kooperatörerna å sin årskongress i
Paisley i en resolution klart och oförbehållsamt förklarade sig för den radikala
reformen.
Resolutionen hade följande lydelse:
"Kongressen förklarar sig för beskattning af all jord — såväl brukad som
obrukad — efter dess handelsvärde och betonar inför parlamentet
nödvändigheten af en lagstiftning i detta syfte, i det kongressen anser, att en dylik
beskattning är förnuftig och rättvis och skulle tillföra samhället stora fördelar, enär den
skulle ha till följd, att jorden blef tillgänglig i fullaste utsträckning, hvarigenom
bostadsfrågans lösning skulle främjas, att byggnadssättet i de större städerna
skulle förbättras, att arbetslöshetsfrågan skulle lösas därigenom, att arbetet skulle
dragas tillbaka till landsbygden, samt att de kommunala skattebördorna skulle
minskas och utjämnas.”
Betydelsen af detta uttalande inser man kanske bäst, när man vet att
kongressen var besökt af 1,500 personer, hvilka representerade nära 2 Va mill.
kooperatörer eller, om familjemedlemmarna medräknas, öfver en fjärdedel af hela
landets befolkning.
Hela den engelska vänstern intar för öfrigt en allt klarare ståndpunkt i
jord-reformfrågan. Bland de många faktorer som bidragit härtill hör nog inte minst
den af Chamberlain väckta tullstriden. I och med att liberalerna som
frihandelsvänner äro fullt på det klara med, att det Chamberlainska receptet: tull på
lifs-medel, skulle skärpa den sociala nöden i stället för att lindra den, ha de äfven
under tulldebattema lärt sig inse, att man måste taga steget fullt ut och kräfva
handelns och det öfriga näringslifvets befrielse från icke blott all indirekt
beskattning utan äfven från den direkta beskattningen samt i stället införa
jordvärde-beskattning, som skulle göra jorden fri för det produktiva arbetet. I stället för
tullskydd anser man alltså tvärtom en mera konsekvent genomförd frihandel vara
det rätta botemedlet mot samhällssjukdomarna. Detta framgår bl. a. af en
nyligen af liberala partiet utgifven flygskrift: “Jordvärdebeskattning och tullskydd“,
i hvilken det framhålles, att det som man i stället för tullskatter ‘bestämdt måste
kräfva är afskaffandet af den nuvarande fastighetsbeskattningen*, som genom de
tunga bördor den lägger på byggnadsvärksamheten är en viktig orsak till
bostads-nöden, och “i stället införandet af en skatt som uteslutande hvilar på jordvärdet“.
*Vi kräfva*, heter det till sist, *en reform som förminskar arbetslösheten och
den förtviflade fattigdomen här i det nationella välståndets och öfverflödets
centrum“.
Äfven i Österrike har sedan ett och annat år tillbaka jordreformerna
ådragit sig liflig uppmärksamhet. Österrikes s, k. fria socialister, som vilja värka
för det privata jordmonopolets upphäfvande och en “kooperativ-socialistisk sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
