Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som inneslutes i dessa tillsynes enkla verklighetsbilder. Men att i
industrialismens och arbetsstridemas utkorade land, man dock ej är
blind för den roll denna konst kan komma att spela, bevisar belgiska
regeringens obenägenhet att tillstädja uppsättandet å en offentlig plats
af det “Arbetets monumenthvilket liksom bildar afslutningen och
höjdpunkten af Meuniers lifsverk. Detta monument — hvars enskilda
delar konstnären fullbordat, men hvilket som helhet ännu ej existerar
— är ett kvadratiskt block på cirka femton meters bredd och nio meters
höjd. Hvarje sida har en hög relief, föreställande Skörden, Industrien,
Hamnen och Orufvan. Vid hörnen stå arbetarstatyer och på sockelns
framsida är en grupp, Fruktsamhet, en kvinna med två barn i skötet.
Öfverst beherrskande det hela reser sig en jättestor symbolisk figur,
Såningsmannen. Egentligen är detta ingen minnesvård, utan en
framtidssyn. Här ses intet i sjukdom och mörker trälande folk, utan
människor, stolta i känslan af sin kraft, lyckliga i ett hälsogifvande och
icke förstörande arbete.
Det är alltid vanskligt att förutsäga eftervärldens mening, men
Meuniers konst äger den dubbla karaktär, som skänker odödlighet.
Den symboliserar mänsklighetens eviga kamp mot elementära makter,
dess trötthet, dess förnyade styrka och seger. Men den har tillika en
aktualitet, som för alla tider betryggar den en plats såsom minnesmärke
öfver vårt sekels kraf på en rättvisare samhällsordning, på värdigare
och sundare arbetsvillkor.
C. Sahl.
Arbetarförhållandena vid en
amerikansk mönsterfabrik.
National Cash Register Company, Dayton, Ohio.
Det finnes säkerligen intet land där man oftare talar och skrifver
om arbetsintensiteten än i Förenta Staterna. Allt, som kan tänkas på
något sätt höja densamma, omfattas med så stor ifver och sådant
intresse, att det nog icke kan förnekas, att många lifsvärden, som
egentligen borde ha själfständig betydelse, betraktas och bedömas väl mycket
ur produktionens rent affärsmessiga synpunkt. Mest intresserade i fråga
om arbetsintensiteten äro naturligtvis Amerikas arbetsgifvare, och de
pröfva också alla medel att höja sina arbetares “efficiency“. Den
intelligentaste delen af dessa har insett, att en i intellektuellt, moraliskt
och fysiskt hänseende högt utvecklad arbetarstam lämnar ett bättre arbete
än en personal med motsatta egenskaper; och då den med sin ställning
missnöjde arbetaren levererar en sämre arbetsprodukt än den med sin
lott tillfredsställde, gör amerikanaren af den nämnda typen allt för att
tillmötesgå personalens berättigade önskningar i afseende på
arbetslokalernas beskaffenhet, bostadsförhållanden, bildningsbehof o. d. Få många-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
