Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dräglig förespegling. Hela dess
arbetssätt är en fara, och dess vädjan till
barmhärtigheten måste verka
demoraliserande på de myndigheter, som
beröras af lagen såväl som på de
olyckliga arbetare, hvilka tvingas att anlita
dess hjälp".
vägshäll: Statens
jäm-ning. vägstrafiks
pensionsin-rättning har sedan länge balanserat med
en stor, beräknad brist. Denna
uppgick vid 1892 års slut till 13,725,742
kr. och vid 1894 års slut till 17,129,000
kronor.
Kungl. maj:t tillsatte 1903 en
kommitté för utredning och afgifvande af
förslag till nya pensionsvillkor, och har
kommitténs matematiker, doc. Kobb
beräknat bristen vid 1903 års slut till
37 miljoner kronor.
För att afhjälpa denna brist har
kommittén föreslagit högre pensionsafgifter,
högre pensionsålder samt större
statsbidrag jämte pensionsgaranti af staten.
Då behållningen i pensionsinrättnin-
§en icke räcker till att bestrida mer än
0 proc. i stället för de i nuvarande
reglemente fastställda 80 proc. i
pension, har kom. föreslagit, att de
nuvarande delägare, som icke vilja ingå på
högre pensionsålder, skola utfå endast
50 proc. i pension.
Vid möte 5 nov. här i Stockholm af
c:a 300 järnvägsmän framhäfdes
emellertid enhälligt att delägarne icke på
något vis äro skyldiga att medels
försämrade pensionsvillkor delvis betäcka
bristen, alldenstund med ordinarieskap
vid statens järnvägar är förbundet
obligatoriskt inträde i pensionsinrättningen,
och således delägarne äro urståndsatta
att hindra delägareantalets ökning, ehuru
de äro medvetna om, att bristen
därigenom förstoras, emedan statens bidrag
icke alls står i proportion till
ökningen af delägare.
Äfven framhölls att hela statsbidraget
från 1872, då pensionsinrättningen
bildades, och till 1904 endast betäckt
invalid-pensioner och de andra delägarne
således icke bekommit något som hälst
statsbidrag.
Pensionsålderns höjande förkastades
äfven med den motiveringen, att redan
nu 45 proc. af alla utgående pensioner
äro invalidpensioner, hvilket tydligt
visar, hur förstörande tjänstgöringen och
hur obefogadt förslaget om höjd
pensionsålder i verkligheten är.
Kommitténsförslaggår till behandling
hos Kungl. maj:t och torde därefter
enligt pensionsinrättningens reglemente
remitteras till fullmäktige för afgifvande
af yttrande.
Förslaget har inom jämvägskåren —
en kår på öfver 10,000 ordinarie —
väckt ofantligt uppseende, och såväl
höga som låga ställa sig afvisande mot
förslagets antagande.
Den 9 oktober öppna-
lekurser l’ des de" förs,a
folk!>ög-skolekursen efter finskt
uaiame. mönster ä Sollerön i
Siljan. Meningen med densamma var att
gifva “en aning om hvad en
folkhögskola vill". Alla de många, som ej
känna till folkhögskolan eller ha oriktiga
uppfattningar om densamma, få här
ett godt tillfälle att under några veckors
undervisning bilda sig ett korrekt
omdöme om själfva idén och få
kunskapsintresset ökadt. Såvidt man kan se,
har det första försöket utfallit väl. Ett
70-tal elever, kullor och masar,
“ungskogen“, ha varit samlade hvarje helgfri
kväll 3 timmar och därvid erhållit
elementär undervisning i räkning,
skrif-ning, kommunalkunskap, historia o. s. v.
Från flera orter i Dalarne ha ingått
begäran om, att liknande kurser måtte
anordnas.
Initiativtagare och ledare af kurserna
är den för sitt arbete i folkbildningens
tjänst välbekante rektor Uno Stadius.
Folkhögskolorna synas vinna allt
större erkännande från alla håll. Från
olika folkhögskolor meddelas att man
af utrymmesskäl ej kan mottaga alla
elever, som anmäla sig till de nu
påbörjade kurserna. Västerbotten har fått
sin egen folkhögskola belägen vid
Degerfors och ledd af direktör A. T.
Vifell.
Dalsland har äfven sin egen
folkhögskola, belägen i Färgelanda. Den
invigdes den 1 november. Skolans
föreståndare är fil. kand. Josef Thorson,
förut anstäld vid Matarengi skola.
f synes nu blifva en verk-
«lighet i hufvudstaden
re-utställning dan i början af nästa år.
Om utställningens syfte ha vi redan i
februarinumret af denna tidskrift lämnat
meddelande i samband med en skildring
af utländska sociala utställningar. Det
är tre föreningar, som anordna
utställningen: Föreningen för arbetarskydd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
