Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidskriftsöfversikt.
r> har under de senare åren
nått en mäktig omfatt-
reUenl nin« Ar fanns 1
Belgien blott 92 koope-
tseigten rativa föreningar> år ] 904
hade antalet stigit till 2,600 med
sam-manlagdt 200,000 medlemmar, hvilka
med familjer representera en sjundedel
af befolkningen. Men det är
förnämligast rörelsens karaktär, som påkallar
intresse. Till största delen är nämligen
den belgiska kooperationen arbetames
verk och står i nära förbindelse med
den politiska partistriden.
Medvetna om den belgiska
arbetarens praktiska anläggning, ha de
socialdemokratiska ledame i vid utsträckning
begagnat kooperationen såsom
utgångspunkt för den politiska propagandan.
— I städerna har man i allmänhet börjat
med ett andelsbageri. på landet med
en mjölförsäljning. De två stora
kooperativa institutionerna Voourit i Gent
och Maimu dn peujtle i Brussel, som
nu äga sina egna byggnader till ett
värde af öfver 1 - 2 mill. franc och
tillhandahålla arbetarne alla deras
förnödenheter, började således enbart som
bagerier, hvartill det blygsamma kapitalet
sammanslöts medelst veckobidrag på
25 eller 50 cm.
De belgiska konsumtionsföreningarne
stå öppna för hvar och en, som vill
göra sina uppköp där. De äro
nämligen så väl till rättigheter som
utskyl-ger likställda med ordinarie
minuthand-lare. Vill man få del af vinsten och
öfriga fördelar tecknar man en aktie på
10 fr., hvilken betalas i småportioner
genom afdrag å dividenden. Detta
enligt lagen, men faktiskt behöfver man
blott köpa en kontrabok, som kostar
50 cm, och får då från samma dag
andel i dividenden i förhållande till sina
inköp. “Maison du peuple“ stiftades
1882. År 1903 var medlemsantalet
öfver 20,000 familjer, och omsättningen
öfversteg 4 l/2 milj. fr., hvaraf 3 milj.
föll på bröd. Dessutom är till ’Maison
du peuple“ knutet en sjukförsäkring.
Ursprungligen betaltes 5 cm i veckan
till sjukkassan, hvarigenom den
försäkrade fick rätt att vid sjukdom utfå 7
bröd i veckan förutom fri läkarvård och
medicin. Nu betalas intet särskildt bi-
drag till sjukförsäkringen. 1 “Palaisdu
peuple* finnes slutligen ett
gratisbiblio-tek, samt talrika samlingslokaler, hvilka
utan afgift stå till
arbetarorganisationernas förfogande.
Ännu mera vidtomfattande än det
ofvan skildrade, är dock det berömda
kooperativa företaget •Vooruit* i Gent.
Här utlämnas icke vinsten i pängarr
utan i bons, hvilka åter tages såsom
betalning i alla föreningens butiker.
Föreningen omfattar dessutom
sjukkassa. I ifförsäkring.
barnsängsför-säkring samt en pensionskassa för
medlemmar öfver 60 år. För att komma
i åtnjutande af den sistnämnda, måste
man dock under 20 år ha köpt för
minst 150 fr. årligen i föreningens
butiker, och pensionen blir i proportion med
den samlade inköpssumman. ‘Vooruit“
utgifver en tidning samt understödjer
talrika bibliotek, musik- och
sångföreningar. På sistone har föreningen
upprättat filialer i olika delar af Flandern,
närmast i syfte att där upptaga kamp
med det klerikala partiet.
Den kooperativa rörelsen i Belgien
har hittills — i motsats till t. ex.
Danmark — hållit sig nästan uteslutande
till storstäderna, men med dessa som
utgångspunkt har dock på senare tid
igångsatts en liflig kooperativ-politisk
propaganda å landsbygden. Man börjar
i allmänhet med att hyra ett hus, där
man inrättar ett gästgifveri, hvilket
tillika tjänar till föredragslokal. I samma
byggnad öppnas eu primitiv försäljning
af de viktigaste lifsförnödenheter.
Den i de romanska landen föga
utbredda nykterhetsrörelsen har likaledes
upptagits af de belgiska kooperatörerna,
närmast åsyftande att från kooperativa
butiker utesluta spritförsäljning. —
Under de sista tio åren har också
jord-brukskooperationen med andelsmejerier
och inköpsföreningar jämte
kreditanstalter fått ansenlig utbredning i
Belgien. (Nat. ökon. Tidskr., okt.)
Den engelska tidskriften
PatoTSocial Service bjuder pä
en serie kortfattade
biografier af de i England icke fåtaliga
personer, som ägna sitt lif åt social förbättring.
Då vi valt att här i få ord återge D:r
Patons verksamhet, är det på grund af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
