Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR.
August Palm. Ur en agitators lif. Memoarer. Sthlm. Björck &
Börjesson.
På bandet ser man de röda standaren fladdra öfver en lysande folkmassa,
som i bakgrunden glider ut i svart oändlighet. Och på titelbladet står de för
våra bokhandelsförhållanden rätt imponerande talen 1—15:de tusendet. “Mäster
Palm“ har nästan slutat upp med att tala, men synbarligen äger hans namn
ännu kvar sin gamla klang. Han förstod på sin tid att slå an den ton, som
lockade skaror att lyssna, och det kan inte förnekas att han också skrifver som
de många helst vill ha det. Denne liflige skåning är en tillräckligt viktig
person i vår historia för att hans rätt att skrifva memoarer ej skall kunna bestridas.
Med den smula teori, som han lärde i Tyskland, och med sättet att gå på och
att knipa sin publik, som i Danmark står i kurs, kom han hit och väckte en
folkrörelse, hvars snabba växt i sig själf är nog för att ge vikt åt historien om
dess ursprung. Mycket af det som här berättas lefver ännu kvar i minnet hos
80-talets ungdom, men många smådrag som förgätits, mycket som knappt varit
kändt, dragés här upp ur glömskan och fram i ljuset - af Palms egen skarpa,
humoristiskt färgade lykta. Denna del afbrytes med den första
1-majdemonstra-tionen 1890 i Stockholm, men författaren slutar med orden: Jag kommer åter!
Det har alltid så varit hans vana, annars skulle han för länge sedan varit
utplånad. Om sin förhistoria berättar han på ett blygsamt tiotal sidor det allra
nödvändigaste och börjar först skildra i bredden från Gustaf Adolfsdagen 1881,
då han i Malmö talade f. f. g. inför en svensk åhörarekrets.
Arbetet är försedt med en rik samling porträtt af rörelsens föregångsmän
i vårt land — med författaren som titelplansch — samt ett antal illustrationer,
af hvilka somliga äro fotografiska och i besittning af ett visst kuriositetsintresse,.
andra däremot rysliga. A p
Per Pehrsson: De till Sverige inflyttade Vallonernas religiösa
förhållanden En studie öfver svenskt församlingslif och
religionslag-stiftning på 1600-talet. Uppsala 1905.
Denna ganska omfattande studie ger ej blott ett bidrag till svensk
försam-lingshistoria på 1600-talet. Den utgör framför allt ett led i den
hembygdsforsk-ning, som så smått börjat drifvas i vårt land. Men den är anlagd på så bred
bas att den tillika kan göra anspråk på att betraktas som ett grundläggande
mo-dämt uppslag till en vallonernas historia i Sverige. Hufvudsakligen hänför den
sig visserligen till de med Louis de Geer inkomna vallonerna vid
brukssamhällena, utgående från Österby bruk i Uppland, där förf. sedan ett tio-tal år har
sin verksamhet som präst. Men för att kunna få en klarare och fullständigare syn
på de invandrande vallonernas religiösa förhållanden, har förf. i sina forskningar
följt de olika vallonkoloniemas förhållanden ute i landet och äfven ägnat sin
uppmärksamhet åt församlingen i Göteborg, som dock endast i ringa
utsträckning räknade valloner bland sina reformerta medlemmar.
Till största delen utgöres förf:s källor af första hands urkunder från
riks-och kammararkiven, från konsistorie- och landsarkiv, från samlingar i de stora
biblioteken och vid österby och Löfsta bruk. Dessutom har han i vid
omfattning tagit del af redan förefintliga urkundspublikationer och rådfrågat, jag vågar
säga hela den svenska och utländska litteratur, som på ett eller annat sätt
kunnat antagas stå i belysande samband med den fråga han fördjupat sig i. Det
liggeT bakom dessa tvåhundra sidor åratals outtröttlig, målmedveten flit.
I en bilaga meddelar förf. en namnlängd, som omfattar valloner och i
samband med <dem inkomna flamländare, tyskar och en och annan fransman. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
