Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
återfinner på denna lista inånga namn — i kursivt tryck — på släkter, som ännu
lefver och rör sig ibland oss: Allard, Anjou, Boivie, Boy, Collijn, de Mare,
Dubois, Du Rietz, Flygare, Grill, Laurent, Personne, Wersäll (urspr. Virsil) och
många andra. -1. H.
Svenska spörsmål och kraf. Stockholm, Hugo Gebers förlag.
Det berättades förliden vecka vid den fest, som Frisinnade klubben
anordnat till hyllning af Adolf Hedins minne, hurusom denne gamle tidningsman
ofta klagat öfver att det modärna notis- och telegramväsendet med sin
sönder-smulning af händelserna gjort öfversikten, blicken på sammanhanget och deras
djupare innebörd svårare än fordomdags. Hvad vi läser om landets vånda i
hundrade tidningar glider lätt förbi, men boken den slår, så det käns, sanningen in
i vår själ. Man må hysa hvilka tankar som hälst om de medel till hjälp och
de mål, som föresväfvar förf. till Sminka spörsmål och kraf, om kraften,
skärpan och den genomgående träffsäkerheten i hans kritik bör det inte kunna vara
mer än en mening. Särskildt inom de kretsar, där missnöjet vanligen är
tyg-ladt och slappt, torde hans omfattande granskning af Sveriges rämnor kunna
framkalla väckelse till knot. De synpunkter, från hvilka han utgår, är nämligen
nära befryndade med deras, som äger makten och inbillar sig få behålla den.
Man har kallat förf. typisk konservativ - jag undrar om många konservativa är
lika djärfva, hårda i sitt klander och lika böjda för vidtomfattande förändringar
som han. I sina förhoppningar bygger han nog på “det beståendes“ grund,
men mot “det nuvarande“ är han gramse, som trots den värste radikal. Därför
verkar han inte hänförande, när han uppställer sina kraf, hur starkt han än
förmår rycka läsaren med på många af sina kritiska spörsmål. Jämförd med den
tarfliga jeremiad, som under direktör R. Abelins namn för en tid sedan dök
upp och försvann, gör denna bok intryck af både eftertanke, vetande och
handlingskraft.
En så skärande och bitter räfst med kyrkan som denne för religionen
intresserade förf. anställt skulle säkerligen icke ha undgått sitt straff, om ej
domaren i vetskap om hur landet ligger tagit skyddande mått och steg. Ty mot
den, som vågar säga att hon svikit sin uppgift, har kyrkan ännu kvar
lifaktig-het och medel i tillräcklig grad för att hämnas. Förf:s kritik af dessa
förhållanden verkar så mycket starkare, som den kommer från en man med
förutsättningar att se och säga hur det borde varit, och som det kanske också blir
när först det stora kritiska slagrägnet fått härja nejden. Han är nämligen en
modärn — d. v. s. framtida — människa i sin känsla för religionen, äfven om
han betecknar den form han väntar med kristendomens namn.
I sin skandinaviska hållning påminner han om en igelkott, eller om prof.
Warburg - grannarna från lifvet! Han säger svåra saker om Finland, som Uno
Stadius trotsat, med oväntadt stöd af de sista dagarnas händelser. Äfven på
Danmark sätter han sin storsvenska klack, så det skär i örona. Härmed hänger
nära samman förf:s kyniska militarism och med denna åter hans gammalmodiga
läggning i det hela taget. Om kvinnor, konst och vissa ekonomiska
förhållanden talar han som en röst ur grafven eller åtminstone som en den där mätt af
år siar sista versen. Leonard Vitt.
Några bilder från Solhem.
Det lifskraftiga bolaget ’‘Hem på landet“, som grundlagt den vackra
egna-hemskolonien vid Dufbo-Sundbyberg, är nu åter i färd med att bilda en ny
koloni, hvilken lofvar att bli än mera mönstergill än sin föregångare. Den bär det
vackra namnet Solhem och är belägen invid Spånga station i
Västerås-Bergs-slagens järnväg. Med klok förtänksamhet har bolaget på förhand uttänkt en
{’)lan för hela samhällets bebyggande och fastslagit vissa bestämmelser
beträf-ande bebyggandet. Så skola alla husen vara enfamiljshus, en idealtyp som
man här synes kunna uppnå. Ritningarne till husen, de i flesta fall uppgjorda af
ingeniör G. W. Mathiesen, utmärka sig för smak och äro äfven ur praktisk
synpunkt tillfredsställande. Redan nu finnas ett 90-tal villor, många riktigt vackra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
