Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hemmanens mantal, och valet är medelbart, har icke ens de besutnas
flertal något nämnvärdt inflytande på valen af bondeståndets
representanter, för att icke nämna torpare, egentliga obesutna och den öfriga
landtbefolkningen.
Ofta har frågan om utvidgandet af rösträtten, varit på tal, och på
landtdagarna har densamma behandlats åren 1882, 1885, 1894, 1897
och 1904—5. Hittills har dock resultatet varit negativt. De
svensksinnade, som haft makten inom ridderskapet och adeln och i
borgareståndet, hafva ända till senaste tider motsatt sig denna reform, och då
denna uppburits endast af de två stånd, inom hvilka de finsktsinnade
haft öfvervikten, nämligen präste- och bondestånden, hafva två stånd
stannat emot två och saken sålunda förfallit.
Rösträttssaken har under de senaste åren med mycken kraft drifvits
af det socialdemokratiska partiet, hvilket först för några år sedan
grundades, men genom sin fasta organisation och sin vakna tidningspress
utöfvat stort inflytande på den allmänna meningen. Från första början
har detsamma som sitt program uppställt enkammarsystemet samt
allmän och lika rösträtt för alla myndiga såväl män som kvinnor.
Detta program har under de allra sista tiderna vunnit så mycken
anslutning äfven bland öfriga grupper, att dess förverkligande i närmaste
framtid är mycket sannolikt.
Då senaste landtdag sammanträdde, hade den en synnerligen viktig
uppgift i att fullständigt afslöja laglösheten och aflägsna densamma.
Vid landtdagsmannavalen lades därföre synnerlig vikt uppå att de
blif-vande representanterna vid ständermötet skulle vara så afgjorda
motståndare som möjligt till förryskningssystemet. Kandidaternas ställning
till de sociala reformfrågorna trädde i andra rummet, om denna
synpunkt alls beaktades.
Då landtdagen -sedermera till behandling företog andra frågor än
sådana rörande laglighetens återställande, uppträdde flere inflytelserika
talare, som fordrade, att man, förrän de lagliga förhållandena vore
återställda, alls icke borde befatta sig med det regelbundna
lagstiftningsarbetet, för hvilket “förutsättningar saknades“. Denna uppfattning erhöll
i tvänne stånd, ridderskapet och adeln samt borgareståndet, flertalets
understöd. Då under landtdagen regentens svar på ständernas stora
petition uteblef, fortsattes samma förfaringssätt allt framgent. I utskotten
arbetades visserligen, och sålunda kom rösträttsfrågan till ståndens
af-görande den 14 april. Utskottets pluralitet uttalade sig för låg census
— kommunalskatteskyldighet — och medgaf ogifta kvinnor, som erlägga
kommunala utskylder, politisk rösträtt, minoriteten medgaf allmän och
lika rösträtt för män utan vidare villkor, men lämnade kvinnorna helt
och hållet utan. Ständernas beslut i frågan emotsågs med stor
spänning; arbetarne föranstaltade en jättedemonstration i hvilken tiotusental
medborgare deltogo, och då afgörandets stund nalkades, samlade sig en
ofantlig människomassa för att afvakta beslutet. Den gamla
tudelningen upprepades åter: präster och bönder godkände allmän
rösträtt enligt reservationen, de senare utsträckande den äfven till kvinnor;
ridderskapet och adeln samt borgarståndet förklarade, att lagliga för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
