Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utsättningar icke förefunnos och togo saken icke ens till annan
behandling än att de lämnade den hvilande till nästa landtdag.
Folket fann sig i hög grad besviket. En sådan förbittring i
sinnena gjorde sig gällande, att oroligheter voro nära att utbryta.
Men de djupa lederna gåfvo sig ännu till tåls och socialisterna började
en kraftig agitation för att drifva saken framåt.
Då nästan alla andra landtdagsärenden likaså blefvo oafgjorda,
hemställde både ständerna och senaten om sammankallandet af urtima
landtdag till hösten. Hela sommaren väntade man därpå, och i
tidningarna fördes ett lifligt meningsbyte om ständernas uppgift i synnerhet
beträffande rösträttssaken. Den uppfattning att denna fråga icke mera
under någon förevändning borde lämnas åt framtiden, utan att den i
hvarje fall borde afgöras vid första landtdag, erhöll allt allmännare
understöd.
Men så kom underrättelsen att regenten icke lämnat sitt bifall till
sammankallandet af urtima landtdag. Och sålunda fortforo de olagliga
förhållandena alltjämnt om också i något förmildrad form.
Snart kom dock ett omslag. Såsom redan i början nämndes,
uppstod i Ryssland mot slutet af oktober en mäktig frihetsrörelse, hvars
vågor nådde äfven Finlands stränder. En allmän sträjk föranstaltades
äfven hos oss. Arbetet afstannade, järnvägstrafiken upphörde,
universitetet, skolorna, bankerna, allt stängdes. Till och med poliserna sträjkade.
Sträjken sattes i scen af två grupper: det så kallade konstitutionella
partiet (de svensksinnade och ungfennomanema) samt socialdemokraterna.
Angående själfva arbetsinställelsen var man fullkomligt ense, men snart
nog yppades oenighet, då det blef fråga om sträjkens ändamål och
program. Arbetame åtnöjde sig icke med att det såkallade
Bobri-koffska systemet borde afskaffas och lagligheten återställas, utan yrkade
på sammankallandet af en nationalförsamling på grundvalen af allmän
rösträtt, för stiftandet af nya demokratiska grundlagar för Finland. Då
detta hade inneburit ett åsidosättande af grundlagarna, förenade sig de
öfriga partierna icke härom. Allmän och lika rösträtt för män och
kvinnor omfattades af alla grupper; angående enkammarsystemet fattade
de konstitutionella icke något klart beslut, men det finska partiet upptog
detta system på sitt program och beslöt för sin del hos regenten
anhålla om nådig proposition till ständerna därom, att rättigheten att
stifta en ny representationsform genom ett temporärt grundlagsstadgande
måtte öfverlämnas åt en nationalförsamling, vald på grundvalen af
allmän och lika rösträtt.
1 manifestet af den 4 november nämnes endast i allmänna ordalag
en reorganisation af lolkrepresentationen med tillämpning af den
allmänna och lika rösträttens principer. Huruvida regeringens proposition
kommer att utarbetas på en- eller tvåkammarsystemets grund, detta
har lämnats öppet, och propositionen emotses nu med stor spänning.
Ovisst är äfven, hvilken ståndpunkt landtdagen kommer att intaga.
Valen hafva visserligen till större delen ådagalagt anslutning till
enkammarsystemet, men huru adeln kommer att ställa sig till frågan, är svårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
