Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan från ett flertal socialt intresserade personer. Främst må i detta
afseende nämnas löjtnant Ernst Liljedahl, som under tiden 1 okt. 1902
—1 maj 1904 deltagit i tidskriftens redaktion som medredaktör. Den
framstående föreläsarebegåfning, som gjort L. till vår måhända mest
eftersökte populära föreläsare, blef slutligen orsaken till att han beslöt
vid sidan af sin militära verksamhet helt ägna sig åt föreläsarekallet,
hvilket sedan tvungit honom att företaga ständiga resor. Härigenom
afbröts ett samarbete inom tidskriftens redaktion, hvilket från första stund
till den sista varit en källa till ömsesidig tillfredsställelse. Att jag icke
dess mindre förstår, att L. har och kommer att få vedersakare och
fiender, beror därpå, att jag lärt mig skatta honom som en ovanligt
utpräglad, ideellt anlagd personlighet, som vill och vågar strida för sina
åsikter. En sådan person får stå ut med såväl berättigade angrepp som
ock de dumhetens och okunnighetens pilar som riktas från såväl
högersom vänsterhåll. Och jag har häller aldrig sett L. svikta. Han är lika
oberörd af att ena dagen af en “kristlig-politisk tidning“ förliknas vid
den lede själf på grund af sin brist på religion, som att den andra af
en annan tidning bli hånad och skymfad därför att han äger för mycket
af religiös öfvertygelse.
Lika litet som löjtnant Liljedahl torde de många som ägnat tid
och kraft åt tidskriften vänta något slags erkännande i denna återblick.
Men för min egen skull önskar jag bland tidskriftens hjälpare nämna
namnen: Ernst Almquist, Ernst Beckman, Emilia Broomé, H. Elmquist,
A. Hedin, O. F. Hedström, Axel Hirsch, K. G. Karlsson, N. G. W.
Lagerstedt, H. Lindqvist, N. Lundahl, Jakob Pettersson, Erik Rinman,
Carola Sahl och Anna Whitlock.
Tidskriftens “historia“ sammanhänger i mycket med utvecklingen
af en rad rent sociala eller folkbildningsföretag. Under de första åren
ägnade tidskriften stor uppmärksamhet åt den kooperativa rörelsen,
men sedan denna fått sin organisation stadgad och erhållit ett eget
organ, förlädes hufvudvikten på främjande af folkbildningssträfvandena.
De första stapplande stegen till förmedling af bokinköp och till
folkbibliotek, föreläsningars ordnande å landsbygden, vandringsbiblioteks
och skioptikonföredrags utsändande m. m., togos i tidskriftens första trånga
expeditionsrum, som sedan under några år var gemensamt med
Folkbildningsförbundets. Men när folkbildningsarbetet vuxit ut till efter våra
förhållanden storartade proportioner och dess bestånd garanterats genom
personliga krafter och statsunderstöd, riktades tidskriftens hufvudintresse
på det sociala upplysningsarbetet, som särskildt sökes främjadt genom
Centralförbundet för socialt arbete. Tidskriften delar f. n. lokal med
detta lifskraftiga företag samt den därmed förbundna fattigvårdskommittén.
I tidskriftens uppgift har äfven ingått att “föra fram“ vissa på
dagordningen stående frågor. Så har under olika tider arbetsförmedlings-,
bostads- och egnahemsfrågorna, sedlighets-, emigrations- och
ungdomsfrågorna m. fl. ingående behandlats för att sedan lämna plats förandra
aktuella spörsmål. Särskildt torde nu folkförsäkrings- och
fattigvårds-frågan, Norrlandsfrågan, medling i arbetstvister och förhållandet mellan
arbetsgifvare och arbetare komma att närmare belysas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
