Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beträffande tidskriftens medarbetare och de afhandlade frågoma
hänvisas till det 5-årsregister, som åtföljer detta häfte.
Efterhand har tidskriften erhållit en rad af värdefulla bilagor. Så
ha föreläsningsbyråernas i Stockholm, Göteborg och Lund kataloger
åtföljt tidskriften 1 å 2 gånger årligen. Från och med 1904 har
Kommerskollegii Arbetsstatistik, den enda i vårt land befintliga
periodiska socialstatistiken, äfvenledes åtföljt tidskriften 4 gånger om året.
Detsamma är förhållandet med Folkbiblioteksbladet, som redigerats af
kand. Hirsch. Och slutligen har fr. o. m. 1905 den af C. S. A:s
fattigvårdskommitté utsända skriftserien »Fattigvård och folkförsäkring*
åtföljt vissa häften.
Genom dessa bilagor, hvilkas antal måhända skall ytterligare ökas,
ha tidskriftens prenumeranter blifvit i tillfälle att erhålla ett rikhaltigt
material till skilda sociala frågors bedömande.
Några små erfarenheter, vunna under de gångna åren, torde
måhända till slut här förtjäna omnämnas.
Först och främst den rådande okunnigheten i sociala frågor. Jag
har stött på den öfverallt och i alla samhällslager, och jag tror att den
är mera djupgående hos oss än i de flesta länder. Tag t. ex. endast
ordet social! De flesta rysa när det nämnes och nästan alltid förväxlas
det med socialistisk. Tidskriften har tillföljd af sitt »socialistiska namn»
blifvit portförbjuden hos familjer vaf våra högst stående klasser, och
arbetare vid bruk ha förklarat, att de skulle »få sparken» om de
försökte sprida tidskriften. Något ur affärssynpunkt olyckligare namn
hade tidskriften aldrig kunnat välja, men det utgör å andra sidan ett
program, som aldrig bör öfvergifvas och som är värdigt nog att stupa på.
Så bristen på sociala arbetare i vårt land. Den gör sig kännbar
dagligen och stundligen. Oerhörda sociala arbetsfält ligga obrukade
därför att såningsmän och brukare saknas. De få, som ägna sig åt
socialt arbete, måste dela upp sin kraft på otaliga håll. De bli
själfva öfveransträngda och otillfredsställda, och resultatet blir ofantligt
mycket sämre än om specialister i hvarje fall användes. Mångsyssleriet
är en stor fara, motsatsen eller specialiserandet är det enda riktiga.
Men för att nå det målet kräfves först och främst att ungdomens intresse
riktas på socialvetenskapliga studier.
Vårt land öfversvämmas af prisbilliga månads- och veckotidningar,
hvilka med några få ord och med tillhörande »gubbar» behandla dagens,
ja snart sagdt alla frågor. Min tro är, att ur folkbildningens synpunkt
inga tryckalster göra så mycken skada som dessa. De komma nämligen
människor att tro, att de veta något, de förhindra all andlig ansträngning
och de äro ett hinder för verkliga folkbildningsförsök. Genom dem
hålles den stora massan nere på okunnighetens och själf belåten hetens
farliga nivå. Det förefaller mig, att faran i detta afseende nu är större
än någonsin och som om något borde göras för att gifva de breda
lagren tillfälle till gedigen läsning under en lättläst form.
Till sist vill jag gifva uttryck för den tillfredsställelse jag under de
gångna åren erfarit af samarbetet med tidskriftens läsare. De ansatser,
som tidskriften i sin mån gjort för att befordra samhälleligt arbete, hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
