Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några synpunkter angående
före-läsningsrörelsen.
Efterföljande anteckningar gör inte anspråk på att meddela nya
uppslag. Största delen, ja ^åh^nda allt, afffhy#d de innehåller har kanske
blifvit. sagdt förut, i föredrag, vid diskussioner, i tidnings- och
tidskriftsartiklar eller broskyrer. Då det, oaktadt detta, säges här, är det
därför, att det, om också sedan länge bekant för den i
folkbildningsarbetet fullt initierade, kan för de nya krafterna på arbetsfältet
innehålla något, som de inte förut kommit att tänka på, men också
därför, att en sammanställning af från olika håll vunna iakttagelser och
fakta kan vara af intresse äfven för den, som är helt inne i saken.
Föreläsningsrörelsen, liksom allt folkbildningsarbete, måste
naturligtvis så att säga individualiseras efter olika förhållanden. Hvad som
på en plats visar sig mycket lämpligt och framgångsrikt, kan på en
annan bli af föga gagn. Att ställa upp några allmängiltiga regler eller
önskemål vore därför högeligen vanskligt och är alls inte afsikten med
denna uppsats. Den skall bara ange några synpunkter, hvilka med
växande styrka har framträdt för en, som med intresse följt
föreläs-uingsrörelsens utveckling och som vid föreläsningar och sommarkurser
spelat både åhörarens och föreläsarens roll.
Den olikhet i föreläsningsverksamhetens planläggning, som
betingas af skilda orters olika förhållanden, blir naturligen mycket starkt
framträdande, allteftersom det är frågan om väsentligen att röja mark
för folkbildningsarbetet m. a. o. att väcka det första intresset, eller man
har att räkna med intresset och kunskapsbegäret och äfven en viss
grad af intellektuell träning såsom gifna faktorer. Det är från den
sistnämnda förutsättningen det följande utgår.
I.
Hvad man ytterst sträfvar till med föreläsningsrörelsen är ju inte
att bara bereda förströelse eller åstadkomma en allmän, i det hela
mycket obestämd uppfattning om hvarjehanda företeelser i lifvet, utan
att få till stånd en verklig bildningssträfvan hos den enskilde och att
medverka till dess främjande. En sådan bildningssträfvan kan i längden
inte leda till afsedda resultat, om inte den enskilde själf på ett eller
annat sätt aktivt medverkar. Det hjälper inte, att han aldrig så mycket
mottar nya intryck och impulser, om han inte gör det nyvunna förvärfvet
till sitt eget genom att lägga det till grund för eget eftertänkande och egna
sträfvanden. Detta sker lättast genom studier under en eller annan
form. Föreläsningames komplement blir därför egna studier, om ock
anspråkslösa.
Men här möter ju åtskilliga svårigheter. En ligger naturligtvis
däri, att så många alls inte har tid eller kraft till ett sådant
bildnings-arbete. För den, som har varit i tungt arbete hela dagen, är det inte
lått, att, då ändtligen hvilotiden kommer, sätta sig ner och studera, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
