Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det vore för öfrigt ingen klok krafthushållning. Man får inte heller
undra, om de, hvilkas tid och tankar till stor del måste upptas af
omsorgen att få något att lefva af, inte har så Värst mycket öfver för det
intellektuella arbetet. Vi kommer inte ifrån det, att första villkoret för att
få till stånd en verklig folkbildning är, att människor har sådana
lef-nadsförhållanden, att inte nöden eller bekymren nedtrycker deras lif.
Skall folket verkligen lyftas, måste dess lefnadsvillkor förbättras.
Men äfven där så lyckligt är, att man inte behöfver räkna med
dylika hindrande omständigheter, torde man ofta finna, att
bildnings-arbetet stannar vid blotta åhörandet af föreläsningar.
Redan det sätt, hvarpå föreläsningarna bevistas och åhörs, kan ej
sällan ge en, om också ej osviklig, fingervisning. Vid sommarkurser
har.^ag många gånger bevittnat jäktet från föreläsning till föreläsning.
Den är ju mycket aktningsvärd, denna kunskapstörst, som vill få så
mycket som möjligt, och särskildt när det gäller dem, som för första
och kanske enda gången är ute från sin afkroks tysta undangömdhet,
är det så naturligt att med begärlighet gripa efter hvarje tillfälle till
uppfriskande intryck och nya erfarenheter. Men nog vore i en mängd
fall större koncentration önskvärd. Också tillråds kursdeltagarne till
detta på prospekt och program. Men rådet följs inte så ofta, som
önskligt vore. Och det hämnar sig nog. För den, som går på för
många föreläsningar, blir det till sist inte möjligt att följa med hvad
som sägs. Sådant förklarar, att man, när det lider mot slutet af kursen,
kan i föreläsningssalen under pågående föreläsning få se sin granne
sysselsatt med att läsa dagens tidning — fastän en af landets bästa
föreläsare står i katedern.
En annan iakttagelse, som jag gjort vid sommarkurser och äfven
annars vid föreläsningar, är, hur ofantligt sällan åhörarna för
anteckningar. Detta kan visserligen i rätt stor mån bero på bristande vana
— i våra skolor ges ju inte så mycket öfning i det. Äfven kan det
bero på att mången har lättare att tillgodogöra sig en föreläsning, om
han får egna sin uppmärksamhet odeladt åt dess åhörande och sen ur
minnet sammanställa hufvuddragen och då kanske göra en uppteckning
af det väsentliga. Men hur ofta månne detta sker? I hvarje fall
föreligger den motsatsen, att vid de föreläsningar, hvars åhörande är
förbundet med verkliga studier t. ex. vid universitetens hvardagsarbete,
vid seminarier o. s. v., antecknandet spelar en viktig roll (äfven där
det inte är fråga om att vid förhör svara för innehållet), under det att
vid de sommarkursföreläsningar eller andra populärvetenskapliga
föreläsningar, som jag åhört eller hållit, anteckningar sällan gjorts.
Föreläsningspubliken bör lära sig att åhöra en föreläsning på ett
annat sätt än en konsert eller en teaterföreställning. Visst inte alltid!
Det vore ohyggligt, om åhörandet af en föreläsning skulle måste vara
arbete. Men det skall kunna vara det.
Hur föreläsningspubliken skall uppfostras till detta, kan vara nog
så svårt att ange. Men nog är en förändring i den riktningen önskvärd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
