Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-Nykterhetskurs-]{+Nykterhets-
kurs+}
Första steget bör vara så moderat som
möjligt, ty då får man principen
igenom. Och har det skett, är det
lättare att få ställningen förbättrad — ty
då har man en gemensam grund att
utgå ifråna.
Hvad hr E. här föreslagit har ju
till-lämpats inom stora industrier i utlandet,
till båtnad för alla parter, och är
ingalunda några hugskott.
afhölls under
nyårsda-garne flerstädes, såsom i
3öteborg, Gefle, Falun
och Luleå. Den mest besökta var
anordnad i Göteborg af Centralförbundet
för nykterhetsundervisning under tiden
7—11 jan. Antalet deltagare var
omkring 800 och behållningen af
föredragen synes ha varit tillfredställande,
tj mindre än tre af föreläsarkrafterna
erhöllo emellertid förhinder och de
kunde ej fullt ersättas. Af föredragen
märktes särskildt prof. Thyréns om den
modäma straffrätten, dr. K. Kjellbergs
om “kulturglädje“ samt först och sist
prof. C. Wallis föredrag. Ur dessa
senare må några utdrag här göras. På
frågan, hvar räddningen mot den
hotande progressiva alkoholförbrukningen
skall sökas, svarade talaren:
“Jag svarar utan tvekan: det äx
demokratin, folket, de breda lagren, som
skola lösa alkoholfrågan — om den
annars skall ha någon utsikt alls att kunna
bli löst. öfverklassen är oduglig att
göra det.
Det som ger vår tid dess karaktär
är att underklassen håller på att
marschera upp mot maktens höjder. Och
den skall nå fram till sist, därom är
intet tvifvel.
Det beror nu på hurudan den
demokrati är, som kommer till makten. 1
vårt land är det så, att resningen mot
alkoholtrafiken utgått från folket själft,
långt innan vetenskapsmännen eller de
bättre situerade börjat ägna frågan
någon uppmärksamhet.
Alkoholnjutningen spelar ju också en
större roll för arbetarens ekonomi än
för den förmögnes. En årlig utgift på
hundratals kronor betyder ju för den
förre en afsevärd minskning i hans
inkomster, då det för den senare
knappast, är någon utgift att tala om. Och
dessutom åstadkommer spriten större
skada hos proletären; genom närande
iöda och öfriga goda lefnadsförhållanden
motverkas nämligen hos kapitalisten
alkoholens inflytande ganska väsentligt.
Min tro är således, att den modärna
politiska utvecklingen går i lycklig
riktning med hänsyn till alkoholfrågan.
Man måste nämligen förutsätta att
människor, som gått till storms mot
kapitalet, äfven skola veta att genomskåda
det falska skimmer, som ligger öfver
användningen af rusdrycker samt till
sitt rätta värde uppskatta de skenbara
fördelar, som härigenom tillföras
samhället.
Om sålunda underklassen är på rätt
väg, är den ännu långt från målet. Ännu
står flertalet industriarbetare främmande
för sakens innebörd; det är
hufvudsakligen på deras konto man får skrifva
den senaste tidens ständigt Ökade
ölkonsumtion. Här äro således
upplysning och hygieniska reformer absolut
nödvändiga.
Först då den samlade demokratin i
alla land gör front mot alkoholen lika
kraftigt som den gjort det mot
kapitalet, först då kan den hvita rasen hafva
att hoppas på någon framtid."
cDen engelska allmän-
nifUlnihetenS åsikter 001 fräls“
hruk ningsarméns sociala
verksamhet har under de
senaste åren undergått en fullständig
förändring. För blott några år sedan
betraktades densamma med misstro,
ofta ogillande och mången spårade
blott humbug eller reklamsökeri i
arméns många sociala företag. Nu
förefaller det nästan som om arméns
verksamhet hotas af en annan fara:
Från alla håll höres nämligen de mest
enstämmiga loford om arméns företag
och dess “store gamle man“ hedras
och hyllas af konung och folk,
tilldelas utmärkelsen att bli
hedersbor-gare af London och har nu senast
erhållit 1,800,000 kr. för att åstadkomma
jordbrukskolonier inom landet för de
arbetslösa.
Det är karakteristikt med hvilken
djärfhet och själfförtröstan armén går
till denna sin nya uppgift. Och dock
är det ej länge sedan det
föregående kolonisationsförsöket
misslyckades! Jordbrukskolonien vid Hadleigh,
af hvilken man väntade sig så mycket,
har icke utfört några storverk och den
planerade kolonien “over the sea“ (i
Australien) torkade alldeles in. Men
nu är “generalenu med oförminskadt
mod i farten med att plantera ut 500
familjer eller 2,500 människor å landet
som själfständiga försörjare enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
