Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de besinna följande ord som en af
Tysklands främsta socialpolitici (Werner
Som-bart) nyligen uttalat: “När de
festprydda kvinnorna besinna, att deras dräkter
åstadkommits genom utsugna arbetares
blod och svett, dä kunna de ej längre
ha någon glädje af sina vackra kläder.
Skönheten måste hvila på ett godt,
ärligt, människovärdigt folks sunda grund,
och en kultur, som ej hvilar på
moraliska principer, är en fattig kultur.“
Danmarks gamle
ko-EX+ nung har aflîdit vid 88
* * års ålder. Hans första
regeringsår präglades af landssorg,
skrif-ver L. Schreder. Slesvig blef skildt
från Danmark. Konungen upplefde ej
att såret fullständigt läktes, men efter
nederlaget följde en storhetstid för det
danska folket. Man måste gå tillbaka
till Valdemarstiden för att finna en
ekonomisk kraftutveckling som kan jämföras
med den som ägde rum i slutet af
19:de århundradet. Om det då var
öresundssillen och jutska hästen som
voro de inkomstbringande
exportartik-lame så blef det nu det danska smöret,
de danska äggen och det danska
fläsket som bragte pengar in i landet.
Och det utfördes af danska män på
danska skepp. ‘Alt som dagene gik,
vandt Christian den Niende i stedse
videre Kredse Högagtelse for sin
ridderlige Trofasthed og sin jævne
folke-lige Færd. Jo ældre han blef, desto
rnere omfattede hans folk ham med
kærlighed. Budskabet om hans
bortgång vækker vemodig deltagelse överalt,
hvor den danske Tunge lyder.“
Lttdvltr Den 19 januari firade
Vhrader den främste ledaren af
7n aZ Danmarks folkhögskolor
sin 70 årsdag. Det blef
en bemärkelsedag äfven för de många
svenska folkhögskolemän som å Askov
lärt känna Grundtvigs efterföljare och
studerat vid Danmarks främsta
folkhögskola. S. högskoleprogram har varit
att ‘‘vække kærligheden til Samfundet“.
“Jeg vilde geme lære de unge“, skrifver
han, “at Livet er tomt, nær man ikke
lever for noget större end ens eget Jeg“.
Men han tillägger att detta program
borde förenas med Kristen Kolds, som
löd: “den personlige sandhed; lær de
unge at være sig selv!“
F*rh>bnr* var anordnad i Vexiö
rerieaurs g_13 januari bevistad
af omkring 240 deltagare. Därvid
höl-los föredrag af professorerna Söderblom,
Lundell, öhrvall, öfverläraren Steenberg
m. fl. Kurserna skulle ha öppnats af
biskop Lindström, men då prof.
öhrvall på grund af förhinder från en af
föreläsarne blef anmodad att föreläsa,
afstod biskopen från sin föresats, en i
sanning egendomlig illustration till
kyrkans ställning till folkupplysningen!
Hit För år 1906 har K.
tvnn h*Ül M:t lämnat
hushållnings-egna nem. saiis^apen egnahemslån
uppgående till 3,235,950 kronor hvaraf
2,281,650 kr. till egna
jordbrukslägen-heter och 954,300 kr. till
bodstadslägen-heter. Största beloppen ha lämnats till
Västemorrlands, Norra Älfsborgs och
Kristianstads hushållningssällskap.
a}Måhända är den tid ej
aflägsen dä
arbetsgif-1TZiiSSE varie ej endast med
*0X0. jämnmod utan med glad-
smen. je sjtoja äse samtjjga
arbetare inom en viss yrkesgren
organisera sig och med alla yrkets
arbets-gifvare öfverenskomma om
arbetsvillkoren. Därigenom skulle nämligen de
arbetsgifvare, som verkligen vilja
förbättra sina arbetares ställning, befrias
från det värsta hindret därför, nämligen
konkurrensen med öfriga arbetsgifvare.
Ty det är tydligt att det är ytterst svårt
för en enstaka arbetsgifvare att höja
aflöningen när konkurrenterna
fortfarande betala dåliga löner.
En intressant illustration till detta
förhållande har nyligen lämnats vid en
textilfabrik i Jönköping. Arbetame
därstädes hade framlämnat förslag till
införande af minimilöner, men tabrikens
chef, den som socialpolitisk författare
bekante H. Ekelund, visade i sitt svar»
att ett genomförande af önskningame
under nu rådande
konkurrensförhållan-den skulle försämra arbetarnes ställning.
Men arbetarna erhöllo samtidigt det
från en arbetsgifvare ovanliga rådet att
söka åstadkomma minimilöner eller,
som Hr E. uttryckte sig, “normalplaner
för hela industrien “ “Af intresse för
arbetarnes sak“, skrifver hr E., ’vill
jag framhålla, att det vore af stort gagn
om en klok och väl afpassad
normalplan uppgjordes för allt arbete inom
hela textilindustrien. Jag skulle göra
allt hvad jag förmår för att få en sådan
konsekvent genomförd hos alla. Det
betyder ju i regel intet, om aflöningarne
höjas, blott det iakttages öfverallt. Om
nu en sådan normalplan uppgöres, skulle
man nog snart fä den införd öfverallt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
