Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förslaget föll emellertid i riksdagen, i det dess 1 § afslogs af
första kammaren, dock med den jämförelsevis obetydliga röstöfvervikten
af 76 röster mot 59. Andra kammaren godkände däremot 1 §,
likaledes efter votering samt med 109 röster mot 88. De anmärkningar,
som under debatten i riksdagen framställdes mot lagförslaget, voro
grundade på delvis hvarandra motsägande synpunkter. I principiellt
afseende anmärktes sålunda å ena sidan, att lagförslaget innehölle för
litet samt bort kraftigare och mera direkt än som skett ingripa till
reglerande af förhållandet mellan arbetsgifvare och arbetare. Å andra
sidan uttalades däremot att den föreslagna lagstiftningen afsåge ett helt
och hållet obehörigt inskridande från det allmännas sida i näringslifvet.
Sistnämnda uppfattning torde nog hafva varit den bestämmande hos
flertalet af de nej-röstande riksdagsmännen.
Att emellertid frågan om införande af offentlig medling i
arbets-tvister ej kunde anses definitivt begrafven genom dess fall vid 1903
års riksdag var tämligen uppenbart, och på grund af de följande årens
erfarenheter kom behofvet af sådan medling att allt starkare framträda.
Särskildt har fortgången och afvecklingen af det sist förflutna årets
långvariga och omfattande arbetsinställelser på ett i ögonen fallande
sätt gifvit vid handen, huru svårt det kan vara för de tvistande partema
å ömse sidor att själfva taga det första steget till inledande af
fredsförhandlingar och huru viktigt det är att en utomstående, så vidt
möjligt opartisk och med tillräcklig auktoritet utrustad person eller
myndighet framträder för att i detta afseendet taga initiativet samt därefter
medverka till de inledda förhandlingarnas lyckliga slutförande. Vår
nya regering uppdrog därför i slutet af förra året åt landshöfdingen
grefve Hugo E. G. Hamilton, direktören John Bernström och
landsorganisationens ordförande Herman Lindqvist — alla tre personer, som
tagit framstående del i förhandlingarna för lösningen af den senaste
tidens stora arbetskonflikter — att företaga en granskning af 1903 års
förslag till lag angående medling i arbetstvister. Sedan direktör
Bernström anmält lörhinder samt till kommitterade i hans ställe utsetts förste
aktuarien hos kommerskollegium doktor Henning Elmquist och
byggmästare A. E. Magnusson — äfven dessa två personer med mycken
erfarenhet på området — hafva kommitterade nu, såsom ofvan nämnts,
afgifvit sitt betänkande.
Kommitterade framhålla till en början det trängande behofvet af
en lagstiftning i ämnet samt visa i sammanhang därmed hurusom
enligt statistiska uppgifter, meddelade af kommerskollegii afdelning för
arbetsstatistik, arbetsinställelserna i riket under de senaste åren tilltagit
i antal och omfattning. Vidare polemisera kommitterade mot den
uppfattningen, att lagstiftningen i ämnet ej borde bringas till stånd annat
än i samband med lösandet af åtskilliga andra sociala reformfrågor, som
jämväl stå på dagordningen. Ett fullständigare reglerande af
förhållandet mellan arbetsgifvare och arbetare kan, anföra kommitterade, ej väntas
blifva genomfördt ännu på åtskilliga år, under det att införandet af
offentlig medling i arbetstvister ej synes böra möta någon svårighet.
Social Tidskri fl. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
