Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR.
Solidar: En lif sfråga för hemmen af Elsa Törne.
En agitationsskrift, riktad närmast till vära husmödrar, men på satt och vis
icke oäfven såsom nationalekonomiskt studiematerial, där förf. med talande siffror,
klara bevis och exempel ur verkligheten visar att ett af de bästa medlen till
höjande af det allmänna och enskilda välståndet är, att vi lära oss reda oss utan
tjänare. Bort med jungfrun! är hennes lösen. Bättre ingen jungfru än en dålig
och dyr sådan. Förenkla och förfina hushållsarbetet, så att det blir möjligt för
husmödrarna att med hjälp af sina männer och barn och tillfälliga biträden från
goda ‘tjånarinneinstitut* själfva sköta arbetet i hemmet. Låt de dåliga
tjänstflickorna, som af äfventyrslusta lämna sina hem på landsbygden, återvända dit
eller ännu bättre, lär dem att icke lämna sin hemort utan där söka möjlighet
till inkomst. Den finnes i höns- och ladugårdsskötsel i småjordbruk och
hemslöjd, hvilket allt måste upparbetas, om vårt land skall gå framåt. Och inskränka
vi tjänarinnornas antal, skola de goda, dugliga tjänarinnorna bli mångdubbelt
flera till båtnad för dem, som anse sig ha råd att bestå sig med tjänarinna.
Som det nu är, måste man ju betala dåliga tjänarinnor lika högt som goda,
efterfrågan är för stor. Ekonomiskt, socialt och husligt betryck skall försvinna,
om blott hemmens kvinnor, dessa, hvilkas uppgift det är att vara hustrur och
mödrar och husmödrar, ville emancipera sig från det gamla hushållningssystemet
och skapa ett nytt från grunden. Därtill behöfva de hjälp af arkitekter, som
skola bygga mera praktiskt, af ingeniörer, som uppfinna en mängd maskiner och
metoder till hushållsarbetets förenklande, af de äkta männen, som böra bli
mindre fordrande och tafatta, af handlande m. fl. Framför allt gäller det att
solidaritets- och organisationstanken får tränga igenom, att husmödrarna lära sig
tro på sin förmåga att nyskapa och gemensamt använda den till egen och
samhällets nytta.
Boken är ledigt och roligt skrifven och om också ett och annat projekt
synes mindre tilltalande, är den väl värd att läsas. Det är minsann ett socialt
spörsmål af vikt den behandlar. G. M—n.
1 religiösa och kyrkliga frågor, Skriftsamling i Evangelie tjänst.
Grundad af Fredrik Fehr, utgifves denna skriftsamling numera af
teol. d:r S. A. Fries med biträde af både präster och lekmän.
De två sista häftena n:r 39 och 40 utmärka sig liksom de föregående för ett
gediget och intressant innehåll. I det förra finna vi pastor Th. Klaveness’
föredrag vid Fehr-Rydbergsfesten 1904: ‘Hvormeget skal vi tro?*, klart, kraftigt
och frisinnadt såsom Klaveness’ föredrag och predikningar vanligen äro. Häftet
fylles för öfrigt af d:r S. A. Fries’ reseberättelse från Nederländerna, där han
vintern 1904 på uppdrag af regeringen tog kännedom om religionsundervisningen.
Denna uppsats är intressant och lärorik icke blott ur religiös och pedagogisk,
men också ur rent social synpunkt, önskvärdt vore att den lästes i vida kretsar
både af vänner och fiender till vår religionsundervisning. Häftet 40 innehåller
föredraget vid Fehr-Rydbergsfesten 1905: >En strid om tro och vetande = af
prof. Frans v. Scheele. Det utgör en redogörelse för den på 1860- och 70-talet
utkämpade religions-filosofiska striden mellan professoma Nyblaeus i Lund och
Nielsen i Köpenhamn. Vidare finna vi i detta häfte en predikan på
reforma-tionsdagen 1905 af N. Hannerz samt ett föredrag af teol. professorn i Paris E.
Menegoz “Treenighetsdogmen*, hvilket fängslar lika mycket genom den
religiösa värme och den logiska klarhet hvarmed ämnet behandlas. En uppsats af
d:r Fries om »Nyfunna evangeliefragment» afslutar häftet tillika med ett
meddelande om vilkoren för skriftseriens fortsatta utgifvande. Stor skada vore
det om den skulle behöfva läggas ned. Enastående därigenom att den icke
tjänar något visst kyrkligt eller teologiskt parti, men vill bjuda sina läsare ett
innehåll, som kan befordra religiös upplysning och andligt intresse — oafsedt
om det stämmer med utgifvarens egen mening eller ej — borde väl denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
