Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skriftserie ha utsikt att finna läsare. Det finns ju i vår tid så många religiöst
frågande och sökande, som just behöfva en populärt framställd, på vetenskaplig
forskning och kristen tro grundad kunskap i religiösa ämnen. G. M.—n.
Leo Tolstoy af Otto C. Lund. Fahlcrantz & C:o förlag. Pris 3: 25.
Det är som diktare, tänkare och samhällsreformator Tolstoy behandlas i
denna nya bok af den alltid underhållande och klart vägledande förf., hvars
utmärkta verk om Edison rönt varmt erkännande. I sin sista biografi röjer Lund
på nytt sin fängslande förmåga och ger en kritiskt sympatisk bild af den väldige
ryske jätten, som trots alla våra reservationer mot hans radikala idéer likväl
dominerar oss såsom kanske ingen annan socialfilosof i vår tid. Att närmare
ingå på ämnets kända aktualitet och de Tolstoyska lif sprincipernas egenart och
källfriska ursprung i hans rena sinne synes mig vara obehöfligt, liksom en hvar,
som läst “Edison", tryggt kan öfverlåta sig åt Otto Lunds intelligenta och sunda
ciceronskap inom Tolstoys tankevärld, vare det nog sagt att äfven den, som
bok för bok följt den produktive Tolstoys alstring, har i Lunds framställning en
gifvande källa att ösa ur. Och i vår öfverretade och jäktade tid är en
styrkedryck ur den ryske profetens djupa själsro och människokärlek just hvad många
af oss behöfva.
Det vore godt om Lunds böcker om Edison och Tolstoy finge en varaktig
plats i folkbiblioteken och de tusende hemmen, liksom de förtjäna att spridas
för och genom ungdomsrörelsen. • Ernst Liljedahl.
Gustav Frenssen: Hilligenlei.
Den, som i “Jörn Uhl" såg en uppenbarelse i litteraturen af det
obeskrif-liga, som gör den primitiva konsten så kär för den modema människan — af
det enkla, heligt outgrundliga i mänsklighet och natur — har med en viss
bäfvan emotsett ett nytt alster af Gustav Frenssen. Kunde ej det intryck man
fått blekna och grumlas?
Hilligenlei spelar på samma strängar som Jörn Uhl, där ljuder samma
toner från djupen, skänkes samma inblickar i heta, skälfvande människohjärtan,
och där möter en åter de för Frenssen karaktäristiska kvinnorna, så rika, sunda
och fria i sin kärlek. Men ramen har blifvit vidare, den sammanhållande idén
mäktigare och mera betonad.
Hilligenlei, det heliga landet, är namnet på en liten stad vid holsteinska
kusten, där lifvet går sin stilla gång, blott då och då stördt af en dyning från
det bultande storstadshjärtat Hamburg eller färgadt af hemvändande sjömäns
fantastiska hågkomster. Enligt en i folktron ännu lefvande sägen skall i staden
en dag födas en man, som skall återskänka sin hemort dess i historiens natt
sjunkna glans, en messias, af några väntad i andans, af de flesta i den timliga
välmågans tecken.
Med denna messiasväntan har författaren — den f. d. prästen — förenat
en skildring af Jesu lif i det historiska ljus, som den moderna bibelforskningen
kastat däröfver. Och bokens grundtanke skymtar fram såsom en analogi mellan
de sociala och religiösa tillstånd, som bildade bakgrunden till den judiske
tim-mermanssonens uppträdande i Palestina, och nutidens — samt närmast hans
tyska fosterlands — af bitter klasskamp och andlig honger betecknade läge.
Att sammansmälta de två paralellema till en afvägd och öfvertygande helhet
har författaren dock ej mäktat — eller måhända afsiktligt underlåtit för att ej
förgripa något, som icke tagit gestalt, men hos mången lefver som långsamt
klarnande aningar.
Är ej Hilligenlei den förkrossande samhällsskildring, som den af flera
tecken att döma kunde ha blifvit, så bjuder den i ersättning på en rikedom af
detaljer, hvilka äro ett nytt vittnesbörd om Gustav Frenssens på en mångfald
erfarenheter stödda, kärleksfullt inträngande människokunskap. Och slutligen
och hufvudsakligen är Hilligenlei en handske kastad till kyrkan — katolicism som
lutherdom — en mot denna riktad anklagelse för förfalskning af folkens
kraftkälla, religionen, ett brott hvari förf. ser en grundorsak till den sociala och
andliga nöd, hvarur nu ljuda ropen efter ny frälsning.
Hilligenlei, det heliga landet, är drömmen om den tyska andens pånyttfödelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
