Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oaktadt vårt land är jämförelsevis glest befolkadt, torde äfven här
ett verkligen genomfördt arbetsförmedlingssystem kunna utan större
svårigheter upprättas. Hvarje kommun blir förpliktad att ombesörja
anordningar för offentlig förmedling. I alla städer och likartade samhällen
med t. ex. 5,000 invånare och däröfver inrättas en särskild anstalt för
ändamålet, till omfattning och kostnad naturligtvis lämpad efter stadens
storlek och behof. I alla andra kommuner får någon myndighet (t. ex.
kommunalnämndens ordförande på landet) skyldighet att mottaga och
till närmaste anstalt i stad expediera anmälningar från arbetsgifvare och
arbetare. Dessa inkomna uppgifter å lediga platser och arbetssökande
sammanfattas omedelbart å vakanslistor, som från anstalten genast
återsändas till de under densamma sorterande kommunerna för att af
vederbörande myndighet (kommunalnämndens ordf.) offentligen anslås.
På detta sätt kunna arbetsgifvare och arbetare ständigt hållas
under-kunniga om, huru förhållandena inom deras yrken ställa sig inom den
egna orten. Dessa smärre arbetsförmedlingskretsar ingå i sin tur
genom sin stadsanstalt såsom led i större distrikt, grupperade omkring
en distriktsanstalt. Om sålunda inom de smärre kretsarne uppstår ett
mera afsevärdt eller konstant öfverskott å arbete eller arbetskraft, hvilket
icke synes kunna utjämnas inom kretsen, så rapporteras detta in till
distriktsanstalten, som har att genom vakanslistor, per telefon eller
skriftligen meddelade öfriga kretsanstalter i distriktet, sprida kännedom
om och utjämna tillgång och efterfrågan inom detsamma. Förmedlingen
mellan landets olika distrikt verkställes genom direkt utbyte mellan
distriktsanstalterna eller under ledning af en centralanstalt.
Kostnaderna för ett sådant system torde icke bli afskräckande stora
och i alla händelser ej betungande, om de lämpligen fördelas. Staten
bekostar alla trycksaker, all korrespondens per post, telegraf och telefon
samt underlättar transporten af anställda arbetare genom att t. ex.
medge rätt till truppbiljett å järnvägen. Kommunerna bekosta hvar
i sin ort de öfriga utgifterna; distriktsanstalterna få dock något
understöd af vederbörande landsting och hushål lningssällskap, för det
ökade arbete, som den interlokala distributionen förorsakar dem. Till
gengäld för sina kostnader skulle staten ha rätt till kontroll öfver att
anstalterna rätt skötas samt därjämte dispositionsrätt öfver det
statistiska material, som erhålles. På grundval af detta kunna regelbundna
rapporter utarbetas öfver tillgången på arbete och arbetskraft inom olika
orter och yrken. Likaså böra arbetslöshets- och löneförhållanden m. m.
kunna ingående undersökas — allt af stor vikt för samhället.
Viktigast är dock, att en sådan systematisk organisation måste
kraftigt befordra det stora önskningsmålet, att hvar och en som kan
och vill arbeta också får arbeta.
Gunnar Huss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
