Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetames uthållighet i striden har varit beundransvärd; deras
offer och umbäranden ha varit stora. Det är tämligen säkert, att de
haft en mera reell vinst om de gått mindre aggressivt till väga.
Möjligen var det den lärdomen, som i fredsslutets försonliga ögonblick
kom dem att uttala önskan om att det vore sista gången en så
förödande konflikt skulle få förekomma. Båda parterna torde för öfrigt
ha kommit till insikt om att det bör vara möjligt att lösa tvister på
fredlig väg till undvikande af strider, som endast medföra förluster för
de stridande parterna och som verka förlamande på hela samhällen.
E. B—ck.
Månadsrevy.
iDet af regeringen
fram-lagda rösträttsförslaget
•T7“® * ansluter sig i allt
väsentligt till det förslag, som förlidet år
framfördes af Liberala samlingspartiet.
“Nyheterna“ äro egentligen blott två:
införande af principen om absolut
majoritet (efter franskt mönster) samt
enmansvalkretsar äfven i städerna.
Rösträttsförslaget kan ingalunda
framkalla någon entusiasm bland hänförda
rösträttsifrare: såväl åldersstrecket —
24 år i st. för 21 — som det dubbla
utskyldsstrecket äro ur flera synpunkter
orättvisa och obefogade; och hvad de
större städerna beträffa, blir reformen
snarast att betrakta som ett steg bakåt,
dels därför att antalet riksdagsmän
in-skränkes, dels därför att det kommunala
utskyldsstrecket där verkar starkare
än å landet. Men att detta oaktadt
många radikala rösträttsvänner anse
sig böra understödja det nu framlagda
förslaget beror på en allmän önskan
om en snar lösning af denna förtvifladt
uttröskade fråga, hvilket mål väl lättast
torde nås genom anslutning till K. M:ts
förslag, som torde få betraktas som
ytterst noga afvägdt, och som mer
än något annat i närvarande stund har
utsikt att kunna bifallas af de båda
så olikartade kamrarne. Hur stor denna
utsikt i själfva verket är, därom kan
ingen döma. Men icke är det mycket
troligt, att rösträttssplitets dagar skola
varda räknade vid denna riksdag, och
om också männens rösträttsfråga nu
vinner sin lösning, kvarstår dock
kvinnornas olöst, ty regeringen har ej
ansett sig kunna taga någon befattning
med den senare. Detta är onekligen
att beklaga ur principiell synpunkt,
och det är icke alldeles säkert om
det från opportunistisk synpunkt varit
lyckligt.
Hvad man till slut har svårt att
förstå är, att rösträttsfrågan och dess
tvifvelaktiga lösning till aen grad skall
sysselsätta de socialt reformvänliga
riksdagsmännen, att de icke ha någon tid
att egna åt de sociala problemen. Det
är betecknande, att den hittillsvarande
riksdagsperioden varit mer än vanligt
intresselös från social synpukt, fastän
vi aldrig förr räknat så många,
åtminstone till namnet, socialt intresserade
krafter i andra kammaren. v. K-
har nu bildats. I
juni-numret för 1905 af tid’
sfrtkassors skriften hafva vi
red°-Central SJort för förarbetena till
den sammanslutning,som
församling nu Jgt n|n] f#r til%ara.
tagandet af gemensamma intressen.
Det var den stora Föreningen “Enighet
ger styrka“, som tog initiativet i saken,
»enna förening inbjöd samtliga
styrelser för Stockholms registrerade
sjuk-och begrafningskassor jämte dessas
sjukbesökare till ett sammanträde i maj
1905. Vid detta möte, som var
mycket talrikt besökt, tillsattes en kommitté
på 15 personer, representerande 15
olika kassor, med uppdrag att utarbeta
programmet för den tillämnade
organisationen.
Ombud för redan anslutna kassor
ha nyligen haft konstituerande
sammanträde. 103 ombud för 76 kassor
med 75,000 medl. vorö närvarande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
